Företagssanering är ett klokt alternativ till konkurs

Coronaviruset har på några dagar radikalt förändrat förutsättningarna för en stor del av de finländska företagen. Många har meddelat om omfattande permitteringar, och det förefaller oundvikligt att vi snart är i ett läge där oroväckande många företag inte har pengar i kassan för att betala löner, pensionsavgifter, skatter och fakturor.

Ord som konkursvåg nämns, men om vi utgår från att coronakrisen inte blir bestående, utan drabbar oss under en avgränsad tidsperiod, borde vi med alla tillbuds stående medel försöka undvika konkurser.

Statliga stödåtgärder i kombination med tålamod och förståelse företag emellan hjälper förhoppningsvis på vägen, men också om det går så långt att ett företag inte kan överleva med sin skuldbörda finns det utvägar. Företagssanering är ett humant och ekonomiskt klokt alternativ till konkurs.

Jag har själv jobbat med insolvensärenden i 30 år, och fått bevittna ekonomiska kriser som har försatt alltför många friska företag på obestånd. Bland det tyngsta jag varit med om var att i slutskedet av studierna vikariera som länsman under krisen i början av 1990-talet. Till jobbet hörde bland annat att ansvara för utsökningsärenden.

En bidragande orsak till konkursvågen i början av 1990-talet var att det inte fanns alternativ. Lagen om företagssanering trädde i kraft 1993, men då var det redan för sent för många.

En företagssanering är avsedd för företag som har ekonomiska problem men som på sikt har en möjlighet att överleva. Fordringsägarna, såsom skatteförvaltningen och banker får avstå från en del av sina fordringar, men normalt får de en bättre utdelning i en sanering än i en konkurs.

Vinsten för företaget och dess ägare är att företaget kan överleva en tillfällig ekonomisk svacka. Samhället vinner också eftersom åtminstone en del av arbetstillfällena blir kvar. I en konkurs förlorar alla sina jobb. Under den ekonomiska krisen i början på 1990-talet gjordes det 6 000–7 000 konkursansökningar per år. Massor med arbetstillfällen gick förlorade och samhället förlorade skatteinkomster. Under de senaste åren har konkursansökningarna rört sig kring drygt 2 000 per år. Nu finns det risk för att den statistiken förändras väsentligt.

Företagssaneringen innebär inte bara uppgörelser med fordringsägarna om reducering av skulderna, utan också åtgärder för att förbättra företagets lönsamhet. Reduceringen av skulderna blir en lättnad, men innebär också att företaget, med hjälp av ett betalningsprogram, måste kunna visa på hur de återstående skulderna kan betalas.

I praktiken finns det tre olika metoder för att sanera företaget: ett frivilligt avtal mellan företaget och borgenärerna, en lagstadgad företagssanering som ansöks hos tingsrätten samt en kombination av dessa. En frivillig sanering har de bästa möjligheterna att lyckas när man söker en lösning i ett tidigt skede.

Företagets obestånd kan inte alltid korrigeras ens med företagssanering, utan för hopplösa fall är det bäst att avsluta verksamheten med en konkurs.

Det är omöjligt att spekulera i hur länge coronakrisen kommer att pågå, men i något skede inom en överskådlig framtid är den över och vi går igen en bättre framtid till mötes.