Åland vill bygga massiv vindkraftspark – "Största projektet på Åland någonsin"

Åland vill gå vidare med en plan som går ut på att bygga en massiv vindkraftspark som ska producera enorma mängder energi för Finland och Sverige. Tanken är att energiproduktionen ska stärka Ålands ekonomi i framtiden.

"Det är hela Ålands projekt", säger utvecklingsminister Alfons Röblom (HI) när forskarnas rapport om potentialen i åländsk vindkraft till havs presenterades på torsdagen. Till höger Stefan Fransman och Ralf Häggblom. Foto: Jonas Edsvik/Nya Åland
Susanna Skogberg/Nya Åland/SPT
19.11.2021 10:34 UPPDATERAD 19.11.2021 11:00
En kapacitet som motsvarar nästan hälften av Finlands totala elproduktion 2019: där ligger ambitionsnivån för planerna på åländsk havsbaserad vindkraft. Det är ett enormt projekt som redan väckt intresse bland investerare från när och fjärran.
– Men det är Ålands naturresurser, vi håller i trådarna och släpper dem inte, säger Stefan Fransman, teknisk samhällsstrateg på landskapsregeringen.
"En strategisk vägkarta för ett koldioxidneutralt Åland" – ungefär så kan man översätta titeln på den färska rapporten om potentialen för åländsk havsbaserad vindkraft. Rapporten, som har skrivits av en grupp forskare vid Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet (LUT), presenterades på en presskonferens på torsdagen.
Projektet har döpts till Sunnanvind och omvärlden visar redan intresse.
– Aktörer har hört av sig och vill veta mer, säger utvecklingsminister Alfons Röblom (HI).
– Projektet har en enorm potential. Det blir det största på Åland någonsin. Nu ska vi utreda möjligheterna att förverkliga det på det sätt som är bäst för Åland. Vi talar ju om en åländsk naturresurs.

Konkurrens

Stefan Fransman presenterade de sex områden som öronmärkts i den åländska havsplanen som tänkbara för vindkraftanläggningar. Havsplanen klubbades i mars i år. Det är områdena 4 och 6 norr om Åland som ses som mest lovande.
– Det finns liknande planer i alla länder kring Östersjön, så det finns konkurrens, säger Fransman.
Åland har dock en rad trumfkort: jämna vindförhållanden, geografisk närhet till både Finland och Sverige och korta beslutsvägar, bland annat.
– Pandemin visade att Åland är sårbart ekonomiskt. Vindkraften kan ge oss ett nytt ben att stå på. Det finns potential att producera enorma mängder energi när den är utbyggd, säger Fransman.

"Bäst effekt för eurona"

Ralf Häggblom, energisamordnare på landskapsregeringen, säger att experterna på LUT har granskat hur överföringen av de enorma energimängderna skulle kunna göras på det mest effektiva sättet.
– Alla analyserade alternativ har förstås en prislapp. Det gäller att välja skalbart och flexibelt, säger han.
– Elektrifieringen rusar i väg och efterfrågan finns på alla marknader. De norra områdena är de mest konkurrenskraftiga ur elöverföringssynpunkt, så det gäller att börja där vi får bäst effekt för eurona. En annan fördel är att det är lättare att koppla samman den svenska och finska marknaden där.
De planerade vindkraftverken ligger 15-40 km ute till havs, och blir enligt Ralf Häggblom "synliga men inte iögonenfallande".
I planen ingår även att bygga konstgjorda öar för anläggningar där elen omvandlas till vätgas, som kan fungera både som energilager och återkonverteras till el, och som drivmedel för fordon.

Kostnaderna på väg ner

Petteri Laaksonen, en av författarna till rapporten, deltog i presskonferensen på distans.
– Efterfrågan stiger i Norden och övriga Europa, samtidigt som investeringskostnaderna förutspås minska med upp till 50 procent de kommande åren. Åland borde definitivt gå vidare med detta, säger han.
Petteri Laaksonen betonade att han och de övriga författarna har skrivit rapporten med målet att maximera Ålands nytta av projektet.
– Den bästa lösningen är att Åland deltar i utvecklingen och sedan hittar en bra partner som tar över möllorna.
Han förutspår att det tar 3-5 år att komma i gång.
– Vid det laget vet vi ännu mer om efterfrågan.
Förutom själva möllorna handlar det om att förstärka själva elnätet, både på finska och svenska sidan. Det kommer an på stamnätsbolagen Fingrid respektive Svenska kraftnät.
– Den åländska vindkraften kan öka kapaciteten och ge bättre priser och ökad flexibilitet på både den finska och svenska marknaden, säger Laaksonen.

Kriterier för investerare

I nästa steg ska landskapsregeringen genomföra planläggningen, inklusive miljökonsekvensbedömningar, i samråd med kommunerna. Alla de tilltänkta vattenområdena ägs av landskapsregeringen. De berörda kommunerna ska dock enligt plan- och bygglagen bevilja bygglov.
Ralf Häggblom hoppas på en snabb behandling, så att arbetstillfällen och intäkter kan komma Åland till nytta så snart som möjligt.
– Det ska vara hela Ålands projekt, fyller utvecklingsminister Röblom i.
De närvarande förutspår att den första vindmöllan kan vara på plats inom 8-10 år. Vad gäller urvalet av investerare - hur gör landskapsregeringen om exempelvis kinesiska bolag anmäler intresse? - så försäkrar de att de har kriterier på plats.
– De ska ha klarat flera hinder på vägen innan de ens får lämna bud, säger Häggblom.

Några siffror om Sunnanvind

500 vindkraftsturbiner: så många kan rymmas på de sex områden som anges i havsplanen för Åland.
Turbinerna blir cirka 300 meter höga torn vid rotorns högsta höjd, tre gånger högre än turbinerna vid Långnabba.
Sunnanvind väntas producera cirka 30 terawattimmar per år, vilket motsvarar cirka 45 procent av Finlands totala elproduktion 2019.
Om några år väntas turbinerna ha en kapacitet på 15-16 megawatt, att jämföra med 4,2 megawatt för Långnabbaturbinerna.
Sunnanvind förutspås kunna producera en tiondedel av EU:s mål för vindkraftsgenererad el.
Den beräknade totala investeringskostnaden för Sunnanvid är 4,2 miljarder euro.
Källa: LUT:s rapport.

ANDRA LÄSER