Presidentens oro för hat i valrörelsen befogad, ”men man kan inte vara rädd”, säger ledamöter

President Sauli Niinistö uttryckte en särskild oro för att hat, hot eller våld ska störa valfriden. Det har inte gått åt det bättra hållet, funderar riksdagsledamöter under avslutningskaffet.

Riksdagsledamöterna Petteri Orpo, Tytti Tuppurainen och Mikko Olikainen håller alla med om att kampanjfältet har blivit hårdare under de senaste valen.
Sylvia Bjonsylvia.bjon@hbl.fi
29.03.2023 18:37 UPPDATERAD 29.03.2023 20:46
Under kaffebjudningen på riksdagens avslutning betar Petteri Orpo (Saml) av frågor om hur det ska gå på söndag, och varför partiets försprång smält bort. Till Sveriges Radio försäkrar han att det är vanligt att oppositionspartier har fördel ett par månader före val, men att det sedan blir jämnare.
Trots den hårda slutstriden håller han med president Sauli Niinistö om att utvecklingen inte gått åt rätt håll i de allt mer tillspetsade kampanjerna.
– För varje val blir motsättningarna och språket hårdare. Det gäller mest sociala medier, men också mellan partierna. Man söker efter jämförelser i historien som inte stämmer, säger Petteri Orpo.
– Det har blivit tillspetsat, men jag vet inte om det gått så långt att det skulle ha blivit svårare att samarbeta efter val. Men riktningen som det går i är tyvärr fel.
Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo vid den nuvarande riksdagens sista kaffebjudning.  
Tytti Tuppurainen (SDP) säger att hat och påhopp försvårar demokratin. Hon upplever att det blivit värre.
Och hon borde veta: Forskaren Jari-Mikko Meriläinen vid Jyväskylä universitet, som i fjol gick igenom all hatretorik riktad mot ministrar på Twitter, fann att Tuppurainen var föremål för allra flest tweets innehållande hatretorik.
– I mitt arbete som ägarstyrningsminister, som feminist – jag är ordförande för Socialdemokratiska Kvinnor – och som Europaminister får jag mycket hatretorik. Särskilt på Twitter.
Motsättningar i sig är inte ett problem, för det hör till politiken att man har olika åsikt, säger Tuppurainen. Det handlar om sättet att tala.
– Alla som sprider hat borde komma ihåg att vi är människor, jag är det, jag har också känslor. Förstås kommer jag att fortsätta mitt arbete ändå, men som människa känns det illa. Vi lever kanske nu i sådana tider. Vi måste komma ihåg vad som står på spel i vår demokrati.
På kampanjfältet har det ändå kommit fram många människor som uppmuntrar och puffar på, och hon noterar att det alltid är bättre då människor möts i verkligheten.

Upplever du att det kan bli direkt otryggt?

– Naturligtvis. Tänk på vad som hände med Ben Zyskovicz. Det är något som oroar alla. Men vi kan inte vara rädda, det är demokratin vi försvarar. Man måste bara gå ut och träffa folk som man alltid gjort.
Zyskovicz blev påhoppad av en man förra helgen då han gjorde kampanj i Helsingfors.
Tytti Tuppurainen (SDP), Europaminister och minister för ägarstyrningen, har fått ta mest hatiska påhopp på Twitter av ministrarna.
Mikko Ollikainen (SFP) har noterat på kampanjfältet att människor är påtagligt oroliga.
– Jämfört med kampanjerna både 2015 och 2019 är det mer oroligt på fältet. Folk är oroliga, kanske delvis på grund av coronaåren, men också vardagsekonomin som ställer till det. Jag känner in att det är annorlunda, säger Ollikainen.
Mikko Ollikainen (SFP) har känt in att det finns en större oro i väljarnas vardag. I bakgrunden Kimmo Kiljunen (SDP).
Riksdagens talman Matti Vanhanen (C) öppnade i sitt tal upp för att ledamöterna i fortsättningen skulle fokusera på ett utskott per ledamot, för att undvika många frånvarofall. Han oroade sig också för brådskan i utskottsarbetet, och jämförde med länder där var och en ledamot sitter i ett utskott, inte i fler.
– Jag vill uppmuntra den följande riksdagen och dess riksdagsgrupper att genast i början av perioden, innan platserna fylls, diskutera hur utskottsarbetet kan förnyas ur ledamöternas perspektiv, sade talmannen.
Mikko Ollikainen säger att Vanhanens funderingar ser helt annorlunda ut för ett litet parti.
– Den diskussionen har förts, men för oss i ett litet parti så vill vi ju finnas i alla utskott. Då kräver det att vi har två utskott. Vi vill gärna behålla den modell vi har, det tycker jag i alla fall. Det är lättare att påverka och ha insyn i utskotten då – annars skulle det minska ordentligt för vår del.

ANDRA LÄSER