Forskare: Folket vill ha beslut om Nato

Nu är det upp till landets politiska beslutsfattare att visa ledarskap och fatta ett beslut i frågan om Finland ska alliera sig militärt eller inte, säger Mikko Majander, samhällsanalytiker på tankesmedjan Magma.

Mikko Majander vill se politiskt ledarskap i Natofrågan.
15.03.2022 17:55 UPPDATERAD 16.03.2022 13:23
Regeringens säkerhetspolitiska redogörelse kommer att ges till riksdagen om tre veckor, säger riksdagens talman Matti Vanhanen till HBL. Redogörelsen listar för- och nackdelar med att alliera sig militärt och ska fungera som ett underlag för den breda säkerhetspolitiska debatten såväl som för debatten om medlemskap i Nato.
Det är bra med brett samförstånd när stora beslut ska tas, säger Mikko Majander, som är docent i politisk historia vid Helsingfors universitet och samhällsanalytiker på tankesmedjan Magma.
– Alla partier har önskat ett brett, nationellt samförstånd i frågan. Det är statsledningens uppgift att skapa det, förankrat i folkopinionen.
I Yles mätning, som publicerades den 14 mars, anser 62 procent av de som svarade att Finland borde gå med i Nato. Bara 24 procent vill att det ska hållas en folkomröstning i frågan. Drygt 1 370 personer svarade på Yles enkät som gjordes 9.3–11.3, ungefär två veckor efter att Ryssland inledde kriget mot Ukraina. Enligt Mikko Majander tyder resultatet på att folk nu väntar sig beslut från den politiska ledningen.
– Att man inte kräver folkomröstning visar att man accepterar att statsledningen i en komplicerad situation är bäst underrättad om läget. De stora partiernas, alltså Centerns och Socialdemokraternas partikår, medlemmar och väljare, kommer att följa parti- och statsledningen, om de är eniga.
Mikko Majander vill se politiskt ledarskap.
– Nu är det på allvar, nu måste man bestämma sig. Ska man alliera sig militärt eller inte? Finland kan inte längre gömma sig bakom någon Natooption.

Mer rationell debatt

I och med Rysslands krig i Ukraina har argumentationen om Nato enligt honom, de facto, blivit mindre svart-vit. De två sidorna har större förståelse för varandras argument.
– Tidigare var det lätt att kalla alla Natoanhängare för hökar som hejar på USA, medan de som var emot Nato kunde beskyllas för att vara Putins troll och springa Rysslands ärenden. Men Nato är inte en ideologisk fråga, utan en strategisk.
Enligt Mikko Majander är det bra att inte förhasta sig. Finland ska beakta många aspekter, som Sveriges riksdagsval i höst, och inte minst hur debatten om Nato utvecklas i grannlandet.
– Finland är ju inte bundet av Sverige, men till exempel Samlingspartiet och Socialdemokraterna har självklart mycket täta kontakt med sina broderpartier.

Undvik lång väntan

Förutom frågan om Finland ska alliera sig militärt är det också avgörande hur och när ansökan görs. Regeringen vill antagligen undvika en situation där Finland står och knackar på dörren till Nato en längre tid, menar Mikko Majander.
– Vi har en erfaren president, en bred regeringskoalition och en tradition av att söka konsensus i säkerhetspolitiska frågor. Så jag tycker att det finns goda skäl att lita på ledarskapet.
Partisekreterare för Socialdemokraterna, Antton Rönnholm, menar att det är viktigt att det civila samhället kan göra sin röst hörd och partiet uppmanar sina distrikt att hålla diskussionskvällar där medlemmar och väljare har möjlighet att diskutera säkerhetspolitik och militära allianser öppet.
– Tidtabellen är tajt och det är ett känsligt ämne, på grund av kriget i Ukraina, men samtidigt måste man kunna föra diskussioner om det här också. Jag antar att våra medlemmar och väljare ligger nära det finländska genomsnittet i frågan.
Antton Rönnholm är partisekreterare för Socialdemokraterna.
Enligt Mikko Majander kan finländarna vänta sig ett beslut senast i sommar.
– Under våren eller tidigt i sommar tas nog något slags beslut, går man vidare med att alliera sig militärt eller inte.

ANDRA LÄSER