Mika Salminen: Munskyddsrekommendationen lättar snart

Två år efter att världshälsoorganisationen WHO utlyste coronapandemin, kan Mika Salminen på Institutet för hälsa och välfärd ge beskedet: Det värsta verkar vara över. Samtidigt betonar han ändå att pandemin aldrig kommer att försvinna helt. I avloppsvattnet förekommer ännu mycket virus.

Liisa-Maria Voipio-Pulkki från Social- och hälsovårdsministeriet och Mika Salminen vid Institutet för hälsa och välfärd svarade på frågor under myndigheternas presskonferens om coronaläget på torsdagen. Från att ha varit veckovisa, ordnas presskonferenser från och med nu varannan vecka.
Institutet för hälsa och välfärd kommer att lätta på munskyddsrekommendationen. Det här uppger Mika Salminen, direktör för hälsosäkerhet vid Institutet för hälsa och välfärd.
– Vissa situationer där det är rekommenderat att använda munskydd kommer att kvarstå, men det blir mer upp till vars och ens egen bedömning om man använder munskydd eller inte. Man får beakta sin egen närkrets och också risker för en själv, säger han.
I dag rekommenderas munskydd inomhus i alla offentliga lokaler och i kollektivtrafiken.
Salminen ger som exempel att det i fortsättningen kommer att heta att man rekommenderas ha munskydd till exempel om man är på väg på covidtest, eller om man har symtom och av någon anledning måste röra sig bland folk, kanske för att sköta ärenden.
Institutet för hälsa och välfärd utarbetar för tillfället de nya rekommendationerna och Salminen räknar med att de kan presenteras nästa vecka.
– Om man är oroad för sin egen hälsa kan man förstås använda munskydd.
I skolorna gäller ännu munskyddsrekommendation. Salminen betonar ändå att det är möjligt att på regional nivå fatta beslut om direktiven.

Eget ansvar betonas

På fredagen är det två år sedan världshälsoorganisationen WHO utlyste pandemin. När Mika Salminen och Liisa-Maria Voipio-Pulkki på torsdagen höll myndigheternas numera traditionsenliga coronapresskonferens var beskedet ljusare än på ett tag – även om bilden fortfarande är något delad.
Salminen ställde själv frågan om målet nu hägrar, och svarade så här:
– Globalt sett verkar det värsta vara över och det gäller även för Finlands del.
Samtidigt påminner han om att ingen pandemi någonsin upphör helt, utan att det handlar om att de värsta följderna av den mattas av. Vaccinerna har effekt, kunskapen inom vården har ökat och det har kommit nya mediciner för att behandla covid-19.
Fortfarande finns en risk för att pandemin tar fart igen, men enligt Salminen minskar den för var dag. Enligt honom präglas den närmaste tiden av en viss osäkerhet, men om allt går bra är det möjligt att sommaren kan bli normal.
De flesta restriktioner har nu slopats. Liisa-Maria Voipio-Pulkki, ledande expert vid Social- och hälsovårdsministeriet, säger att det under mars och början av april kommer att klarna om och hurdan effekt de slopade restriktionerna och återgången till arbete på plats har vad gäller smittspridning.
– I och med att restriktionerna lättar betonas människors egna åtgärder för att förhindra smitta.
Fortsatt rekommenderas vaccin.

Flera på sjukhus, intensivvården klarar det

Ser man till mätningar av coronaviruset i avloppsvattnet visar de fortfarande enligt Liisa-Maria Voipio-Pulkki på höga nivåer. I Helsingfors och Esbo har mängderna under en längre tid sjunkit, men den minskningen har stannat av. På andra håll i landet står utvecklingen på stället eller ökar.
Voipio-Pulkki säger ändå att en människa avsöndrar viruset efter den akuta sjukdomstiden, vilket gör att epidemiutvecklingen syns med fördröjning.
På onsdagen fanns det 679 coronapatienter i sjukhusvård i Finland, 317 av dem vårdades inom specialistsjukvården.
I intensivvården fanns 28 coronapositiva personer på onsdagsmorgonen. Av dem vårdades 24 för uttryckligen covid-19.
Vecka 9 behövde 41 nya patienter intensivvård, då det veckovisa antalet under februari varierat mellan 25 och 38 personer.
Enligt Voipio-Pulkki visar sig mellan en fjärdedel och en tredjedel av dem som uppsöker specialistsjukvården vara smittade, även om orsaken till att de kommer till sjukhus är en annan. Inom bassjukvården är andelen till och med hälften.
De två senaste veckorna har 294 dödsfall registrerats, tvåveckorsperioden före det var dödsfallen 152. Här finns alltså en klar ökning. Institutet för hälsa och välfärd undersök som bäst i hur många fall covid-19 varit den primära dödsorsaken.
I Finland har hittills 2 571 personer dött med covid-19.
Enligt Voipio-Pulkki är sjukhusbelastningen fortsatt hög, men det också på grund av andra orsaker än covid-19. Intensivvårdkapaciteten är nu inte ett problem, menar hon.
Mika Salminen anser ändå att det är viktigt att diskutera kapacitetsfrågan.
– Den här sjukdomen är här för att stanna. Visst måste vi fundera över om vi har tillräcklig kapacitet och om den är tillräckligt flexibel sedan när den behövs.

Jämför Sverige och Finland

När omikronvågen drog över Finland kring jul infördes striktare restriktioner. Mika Salminen får en fråga om de fungerat och att man därför nu har frångått dem, eller om de upphört för att de inte hade effekt.
Salminen jämför med de övriga nordiska länderna och säger att pandemitoppen hos oss bröts lite fortare än i de andra länderna, och menar att det är ett tecken på att restriktionerna hade betydelse.
Han ombeds också jämföra den svenska och finska coronastrategin överlag. Salminen betonar att det behövs en längre tids jämförelse för slutsatser, men pekar på skillnader.
– Det är klart att dödligheten i Sverige ökade mer än i andra länder, och det ganska fort.
Nu är de nya fallen i Sverige å andra sidan klart färre än hos oss, vilket sannolikt beror på att så många där varit sjuka. Han ser det som bra att Finland lyckades skjuta smittfallen framåt till en tid när det finns coronavaccin. Hur fort vaccinen skulle utvecklas var det ändå ingen som visste till en början.
– Om det inte hade gått så fort hade situationen förstås sett lite annorlunda ut. Men nog kan Finlands sätt att sköta det här bedömas vara lyckat.

ANDRA LÄSER