Den årliga Kärlek & anarki-festivalen som tog slut i söndags blev som vanligt en ögonöppnare. Den visade hur mångfaldigt, omväxlande och konstnärligt högtstående filmskapandet ute i världen kan vara. I den vanliga repertoaren är ju med undantag av enstaka inhemska produktioner de amerikanska filmernas dominans total med allt vad det innebär av tunnelseende.
ANDRA LÄSER
