Ett svart hål i näthandeln

Det kan inte vara möjligt att köpa på nätet utan att någonsin få vare sig varan eller pengarna tillbaka.

För många som gjort beställningar i Anttila- och Kodin1-varuhusens nätaffärer kommer det som en otrevlig överraskning att de kanske aldrig får pengarna tillbaka efter varuhusbolagets konkurs.

Konkurslagstiftningen utgår från att beställda varor inte längre distribueras till kunderna utan är en del av konkursboets egendom. De som betalat uppköpet med kreditkort kan få gottgörelse av kreditkortsbolaget, medan de som betalat genom nätbanken får vänta till konkursförfarandet på att eventuellt få någonting tillbaka.

Andelar på mindre än 50 euro betalas inte alls ut. Även större kundfordringar råkar sannolikt sist i kön då det är de stora borgenärerna som i praktiken avgör till vem konkursboets tillgångar delas ut om de är mindre än de sammanlagda skulderna.

Det är en blind fläck i lagstiftningen att en kund som använder nätbanken blir tvungen att bära betalningsrisken. Det är kunden som lånar affären pengar så att affären äger både pengarna och den beställda varan ända tills kunden fått den.

Enligt Konsumentförbundets ordförande Leena Simonen krävs bara en liten justering av lagstiftningen för att få pengarna och varorna att byta ägare samtidigt.

Huvudsaken är att lagarna ändras så att det inte kan uppstå svarta hål som pengarna försvinner in i.

Det finns betalningsförmedlare som överlåter pengarna till affären först då kunden fått sin beställning och de kunde eventuellt vara obligatoriska i näthandeln. Det går också att ändra konkurslagstiftningen så att beställda varor ska levereras till konsumenterna även efter en konkurs.

Det finns ingen logik i att den som betalar på kredit har större rättigheter än den som betalar kontant. Näthandeln kommer att växa på de fysiska varuhusens bekostnad och där får inte finnas luckor i konsumenternas rättigheter. Även utan konkurser förekommer problem i näthandeln med att kunderna inte alltid får vad de beställt.

ANDRA LÄSER