Polisvåld skadade tiotals klimataktivister – liknande konflikter kan bli vanligare också i Finland

Över hundra människor skadades under helgens våldsamma sammandrabbningar mellan polis och klimataktivister i byn Lützerath utanför Düsseldorf i Nordrhein-Westfalen. Polisen fullföljde evakueringen av de sista aktivisterna på måndagen.

– Vi har många skadade. Vi är i färd med att dokumentera skadorna efter polisens övervåld, säger en talesperson för organisationen Lützerath Lebt (Lützerath lever) till HBL.

Över 1 500 poliser evakuerade klimataktivisterna som belägrat byn den senaste veckan. Demonstranterna var 35 000 enligt egen utsago, men inte fler än 15 000 enligt polisen. Sammandrabbningen ledde hur som helst till att 70 poliser och flera tiotal demonstranter skadades. Polisen använde bland annat batonger och pepparsprej när demonstranterna kastade sten mot polisen, uppger flera medier.

Demonstranterna protesterade mot att den tyska energijätten ska bryta mer brunkol i marken under byn.

”Tysk polis har brutit folks ben för att tillåta RWE att bryta kol. Låt den meningen sjunka in”, twittrar klimataktivisten Sommer Ackerman.

Konfrontationen utspelades delvis på ett lerigt fält. Videoupptagningar visar hur poliser fastnar i leran när de med våld försöker avlägsna aktivister som har kedjat fast sig i byggnaderna på området.

Demonstranterna kräver att RWE ska ge upp sina planer på att utvidga dagbrottet Garzweiler som ligger intill Lützerath. Regeringen gav förra året RWE grönt ljus för det så att Tyskland ska klara sig genom energikrisen, i och med att gasimporten från Ryssland har sinat.

RWE säger till Tagesschau att rivningen av byn redan börjat och att den kommer att vara fullbordad inom några dagar. Därefter börjar schaktningen som ska förse Tyskland med ytterligare brunkol redan den här vintern.

Brunkolet i Lützerath har länge varit en tvistefråga, och demonstrationer har pågått i två år. Men när en domstol för en dryg vecka sedan slog fast att RWE får förinta hela byn och utvidga dagbrottet växte demonstrationen till sig. Polisen började tömma aktivisternas läger. I helgen blev både demonstranter och polis våldsamma.

Omkring tvåtusen aktivister hade då slagit läger i husen i Lützerath. Husen var öde eftersom invånarna har flyttat bort för länge sedan.

Aktivisterna är mest upprörda över att Olaf Scholz regering där De Gröna sitter med driver på en temporär utvidgning av kolkraften. De hävdar att De Gröna vände kappan och svek sina klimatambitioner då de fick plats i regeringen.

Samtidigt har regeringen tidigarelagt Tysklands mål för att fasa ut kolkraften med åtta år till 2030. RWE lovade förra hösten avveckla sina kolkraftverk till 2030 under villkor att man temporärt får öka förbränningen av brunkol, för att trygga energiproduktionen under energikrisen. RWE säger sig investera miljarder i en snabbare övergång till fossilfri energiproduktion.

Aktivisterna menar ändå att Tyskland inte kan nå sina klimatmål om man går in för att bryta mer kol. De hävdar att Tyskland omöjligt kan hålla sig till Parisavtalet om man bränner de uppskattningsvis 280 miljoner ton brunkol som finns att bryta i Garzweiler-dagbrottet.

– Vi kommer att stanna kvar i Lützerath och fortsätta kämpa, säger aktivisternas presstalesperson.

Lützerath Lebt är bara en av många miljö- och klimatrörelser som deltagit i protesterna. Fridays For Futures frontfigur Greta Thunberg sade inför demonstranterna i helgen att Tysklands sätt att hantera den gröna omställningen inte håller.

– Att den tyska regeringen förhandlar och kompromissar med fossila bränslejättar som RWE är skamligt, sade Thunberg.

Konflikter som den här kan uppstå av olika rättviseuppfattningar, säger Paula Kivimaa, forskningsprofessor vid Finlands miljöcentral och insatt i energi- och hållbarhetsomställningar.

– Aktivister och många andra anser att de fossila bränslena avvecklas för långsamt, och att det är orättvist mot dem som drabbas när klimatförändringarna försämrar våra levnadsförhållanden. Å andra sidan anser producenter och storkonsumenter av fossila bränslen att det är orättvist att traditionella näringsgrenar körs ned snabbt.

Kivimaa jobbar med ett forskningsprojekt om hur klimatomställningen är kopplad till säkerhetsfrågor, och hur konflikter kan påverka säkerheten. Hon noterar att konflikter av det här slaget inte brukar bli våldsamma i västvärlden, men att polisvåld har förekommit även i Finland, i samband med ett tillslag mot klimatrörelsen Elokapinas demonstration.

– Den här typen av konflikter kan bli vanligare i framtiden. När klimatförändringen och energiomställningen fortskrider påverkas näringsgrenar och människors levnadsförhållanden, och det kan orsaka fler konflikter. Vi får hoppas att de här konflikterna inte blir våldsammare, säger hon.

Paula Kivimaa hoppas att makthavarna ser till att omställningen svarar mot flera parters rättviseuppfattning, för att undvika konflikter. Om väderextremer till exempel förstör bostäder finns en risk för att själva klimatförändringen, inte bara energiomställningen, driver konflikt.

– På den punkten är västvärlden åtminstone tills vidare betydligt mer skyddad än det globala syd, men den här aspekten är ändå bra att beakta, säger hon.