Li Andersson hoppas att gymnasierna inte skippar fysiska skolboken helt – ”Alla lär sig på olika sätt”

Undervisningsminister Li Andersson vill att de elever som vill läsa en fysisk lärobok också ska få göra det i framtiden. Men ansvaret ligger på kommunerna och förlagen, säger hon.

Folk har olika studieteknik och olika sätt att lära sig. Vissa studerande säger att de lär sig bättre med en fysisk bok hoppas jag att det är något man försöker synliggöra och möjliggöra, säger undervisningsminister Li Andersson.
Annica Lindströmannica.lindstrom@hbl.fi
22.11.2022 05:01
Nyligen rapporterade HBL om hur efterfrågan på den fysiska skolboken i gymnasiet rasat. Anledningen är att andra stadiet blivit avgiftsfritt, vilket betyder att gymnasisterna och deras vårdnadshavare inte längre behöva skaffa läromedlen själva.
Undervisningsminister Li Andersson (VF) säger att ansvaret för läromedelsinköpen ligger på kommunerna och att hon i egenskap av minister inte har makt att ge några officiella linjedragningar. Hon hoppas ändå att kommunerna ger elever olika alternativ.

Hur viktigt är det att eleverna får välja om de använder ett digitalt eller fysiskt läromedel?

– Jag tycker det är viktigt att man försöker trygga möjligheterna. Det finns olika typer av elever och folk lär sig på olika sätt och har olika sätt att studera. Jag hoppas att man kan synliggöra och beakta det här i läromedelsfrågan, men det är upp till kommunerna och utbildningsanordnarna.
I dag är 78,4 procent av de läromedel som säljs till gymnasier digitala, enligt Finlands förlagsförening.

Slutat trycka fysiska böcker

Enligt Andersson varnade flera bokförlag för den här utvecklingen redan innan det avgiftsfria andra stadiet trädde i kraft. Kommunerna har en helt annan chans att pressa ner priserna när de köper stora volymer än vad den enskilda gymnasisten haft i bokhandeln.
På finlandssvenskt håll har utvecklingen gått fort. I dag är 95 procent av de läromedel som den stora finlandssvenska läromedelsproducenten Schildts & Söderströms säljer digitala och man har slutat trycka fysiska böcker helt.
– Förlagen är privata företag som inte har en skyldighet att göra saker som inte är lönsamt, men jag hoppas ändå på att det skulle finnas ett fungerande samarbete. Att vi har läromedel av hög kvalitet är ändå jätteviktigt för kvaliteten inom hela utbildningen.
Andersson konstaterar att man hamnar i en problematisk situation där förlagen inte vill trycka böcker om kommunerna inte köper dem, medan kommunerna inte kan köpa böcker om förlagen inte trycker dem.
I grund och botten handlar det avgiftsfria andra stadiet om att stärka den utbildningsmässiga jämlikheten. 
De första utredningarna som gjorts om effekten visar att det haft en betydelse för jämlikheten inom utbildningen, framför allt för studerande som har ett annat modersmål än svenska och finska, eller vars föräldrar varit arbetslösa eller inte är högskoleutbildade, säger Andersson.
– Med tanke på avgiftsfriheten skulle det vara logiskt om man försökte utveckla det via biblioteksväsendet.

ANDRA LÄSER