Gratis gymnasium blev dödsstöten för finlandssvenska skolböcker

När kommuner och skolor ska betala för gymnasisters läromedel väljer nästan alla bort den fysiska skolboken. Efterfrågan på böcker i gymnasiet rasar. Eleverna i Brändö gillar att de inte behöver släpa på böcker, men märker att många spelar i stället för att följa med undervisningen.

Sophia Seppälä, Jessica Teir och Sebastian Raunio har en nyanserad bild på digitala läromedel. Att slippa släpa på böcker mellan skolan och hemmet är en stor fördel, medan teknikstrul, avsaknaden av att kunna göra digitala anteckningar och hopp mellan många olika fönster i läromedlen ger minuspoäng.
Annica Lindströmannica.lindstrom@hbl.fi
14.11.2022 05:00
Elever rinner in och ut ur klassrummen, pingisbollar studsar mot bordtennisbordet och sorlet böljar jämnt i Brändö gymnasium strax innan lunch.
I skolans blågrå tygsoffor sitter förstaårseleverna Sophia Seppänen, Jessica Teir och Sebastian Raunio. Tillsammans filar de på en presentation. Den ska handla om samer och ingår i modersmålsundervisningen. Informationen får de från skärmen framför sig och någon skolbok syns inte till.
Ingen av dem har en enda fysisk skolbok i ett enda ämne.

Plånböckerna bestämmer

Läsåret 2021–2022 införde Finland avgiftsfri utbildning på andra stadiet. Tidigare var det eleverna som köpte sina böcker. När eleverna själva fick välja var de fysiska böckerna och de digitala läromedlen ungefär lika populära.
Men när det läsåret därpå blev kommunernas ansvar att köpa och välja mellan fysiska skolböcker eller digitala läromedel har lejonparten av kommunerna valt att köpa digitala läromedel.

”Tungt att glo i en skärm”

Utvecklingen oroar Ekenäsläraren och författaren Sture Lindholm. Han har undervisat i historia och samhällslära i trettio år. Han har länge varit kritisk till digitaliseringsivern hos både förlagen och Utbildningsstyrelsen och tycker redan att han ser hur läsförståelsen försämrats.
– Det tar himla mycket längre tid för eleverna att läsa en A4 med text än vad det gjorde för bara några år sedan, säger han.
De digitala läromedlen är också märkta av pandemin då mycket fokus lades på självstudier. Det här är synd, tycker läraren Sture Lindholm eftersom många lärare verkligen vill undervisa och inte handleda elever.
Framför allt vänder han sig emot att digitala läromedel används i ämnen som till exempel historia och samhällslära där eleverna ska ta till sig stora helheter och tillbringa ännu mer tid framför skärmen än vad de redan gör.
– Det är tungt att sitta och glo in i en skärm. Jag är benhårt av åsikten att man behöver en fysisk bok för att kunna läsa större helheter och förstå det. Man läser slarvigare på skärm och en del texter har varit för korta och för ytliga för att man ska kunna få en ordentlig förståelse. Det är ett stort problem att läsfärdigheten har gått brant nedåt, säger han och fortsätter.
– I studentskrivningarna krävs det ofta att du ska bevisa att du kan tillämpa dina kunskaper. Men när kunskapsbasen tenderar att vara mycket snäv blir det svårt att tillämpa sina kunskaper.

Spelar, shoppar, surfar

Att eleverna jobbar på datorer sänker också tröskeln för att de kopierar sina svar från nätet när de fyller i skoluppgifter eller surfar, shoppar eller spelar under lektionerna, säger Lindholm.
Det här känner Brändöeleverna Sophia Seppälä, Jessica Teir och Sebastian Raunio igen.
– Ibland säger lärarna att vi ska ta fram våra datorer och läsa, och fem minuter senare säger de att vi ska lägga bort datorerna så vi koncentrerar oss bättre för alla sitter och spelar, säger Jessica Teir.

Takten överraskade

Att de fysiska skolböckerna skulle minska i popularitet hade förlaget Schildts & Söderströms, den stora läromedelsproducenten på svenska i Finland, räknat med.
Förändringen blev ändå snabbare och mer dramatisk än prognoserna utlovade när det är kommunernas plånböcker som styr, säger Nils Saramo, läromedelschef på Schildts & Söderströms.
Nils Saramo, läromedelschef vid förlaget Schildts & Söderströms, säger att förlagen initierade konsekvensdiskussioner för läromedel inför införandet av det avgiftsfria andra stadiet.
I dag står de digitala läromedlen för 95 procent av Schildts & Söderströms beställningar. Samma trend syns på finska, även om takten inte är lika snabb. Enligt Finlands förlagsförenings halvårsstatistik var 78,4 procent av de sålda läromedlen i gymnasiet digitala i augusti 2022.
– Det finns enskilda studerande och lärare som absolut skulle vilja ha boken. Men för att ett förlag ska kunna göra en tryckt bok med de kostnader som det betyder räcker det inte med enskilda beställningar. Vi måste åtminstone komma upp till ett plus-minus-noll-resultat, säger Saramo.
Också Saramo känner igen problemen med att eleverna pysslar med annat. Men enligt honom handlar det primärt inte om en läromedelsdimension utan om att datorn i sig själv gör surfandet möjligt.
– Att skapa en undervisningssituation där de studerandes intresse bibehålls är lärarens klassiska utmaning och uppgift, oberoende av läromedel, säger han.

Oro för skärmtid och hälsa

Däremot delar läromedelschef Nils Saramo delvis Sture Lindholms oro för ökad skärmtid för gymnasister. Han vill gärna se en diskussion om elevernas hälsa.
– En situation där eleverna sitter framför skärmen hela dagen är nödvändigtvis inte riktigt sund. Den diskussionen fördes inte på förhand och nu är det väldigt, väldigt svårt att gå tillbaka, säger Saramo.

Hur ser du på Schildts & Söderströms ansvar för utvecklingen, Nils Saramo?

– Vårt uppdrag är att skapa läromedel som stödjer undervisningen och lärprocessen och som kunder vill ha. Hög kvalitet är ett måste. Jag tycker att kvaliteten inte försämrats jämfört med den tryckta läroboken, snarare breddats och fördjupats.
– Jag kan inte se att förlaget har ett ansvar att ensamt bära för ett visst format bara för att vi någonstans anar att det inte är fullt så svartvitt som det nu verkar. Skolornas beställningar och det kunden vill ha styr det här.

Matematiken svår

Till skillnad från Lindholm ser Saramo inga större problem med att läsa långa texter i till exempel historia. Han tycker de största problemen finns inom ett helt annat ämne.
– Matematiken är det ämne som är sämst ämnat för digitala läromedel. Det är ett evigt klickande och hoppande från olika positioner mellan upphöjt, nedsänkt, inom kvadratroten och så vidare. Den mekaniska färdigheten för inmatningen ska göras under lektionerna och det tar bort tid från matematiskt tänkande, säger Saramo.
Sophia Seppälä, Jessica Teir och Sebastian Raunio håller med.
– Matematikuppgifter går mycket långsammare digitalt för man måste få fram olika tecken, säger Jessica Teir men konstaterar att penna och papper inte är ett alternativ eftersom de behöver öva inför studenten.

Skrev egen historiebok och byggde kursbibliotek

Som svar på förlagens digitalisering har Sture Lindholm nu skrivit boken Finlands historia och gett ut den på förlaget Proclio. Dessutom har skolan han jobbar i, Ekenäs gymnasium, byggt upp ett kursboksbibliotek med fysiska böcker i samband med stadsbiblioteket i Ekenäs.
– Vi är laddade så vi klarar oss till och med ett par år.
Enligt honom är det dessutom ekonomiskt mer lönsamt att köpa fysiska böcker än digitala om de fysiska böckerna återanvänds.
– Om man återanvänder boken en gång har kommunen vunnit på det. Jag tror att kommunerna kommer att börja tänka på det här när man ser konsekvenserna.

ANDRA LÄSER