Kriget i Ukraina ökar risken för kärnkraftsolyckor – så påverkas Finlands strålsäkerhet

Missiler som slår ner farligt nära kärnkraftverk kan lokalt ställa till med stora strålningsskador. Men kriget påverkar också arbetet med att förbättra säkerheten vid de ryska kärnkraftverken i närheten av Finland.

Även om kriget orsakar en olycka vid något kärnkraftverk i Ukraina så är Finland inte i fara. De lokala konsekvenserna kan däremot bli stora, säger Stuks generaldirektör Petteri Tiippana.
Under krigets första vecka gick ryska trupper in på det kontaminerade området kring kärnkraftverket i Tjernobyl och rörde upp radioaktivt stoft.
I början av mars uppstod strider mellan ukrainska och ryska trupper kring kärnkraftverket Zaporizjzja i södra Ukraina. Ryska trupper har numera kontroll över kärnkraftverket.
För några veckor sedan slog en rysk missil ner bara några kilometer från kärnkraftverket Södra Ukraina som ligger ett par hundra kilometer norr om Mykolajev.
Strålsäkerhetscentralen Stuks generaldirektör Petteri Tiippana säger ändå att oron för säkerheten vid kärnkraftverken i Ukraina var större under krigets första veckor än vad den är nu. Krigsläget har lugnat sig både kring Tjernobyl och i Zaporizjzja.
I Tjernobyl där en av de fyra reaktorerna förstördes i en olycka 1986 finns numera en skyddskupol över den havererade reaktorn. De övriga tre reaktorerna har stängts av för gott och bränslet har avlägsnats från dem. Det radioaktiva damm de ryska trupperna rörde upp i området har lagt sig igen.
– Det är alldeles klart att vi måste ta kärnsäkerhetsläget i Ukraina på största allvar, men någon risk för att en kärnkraftsolycka där skulle påverka strålningsläget i Finland finns inte, kärnkraftverken ligger såpass långt borta, säger Petteri Tiippana.

Ingen kontakt

Kriget i Ukraina har ändå andra konsekvenser för strålsäkerheten i Finland.
Stuk och finländska kärnkraftsexperter har jobbat för att förbättra säkerheten både vid kärnkraftverket Sosonovy Bor vid Finska vikens södra strand och vid kärnkraftverket Poljarny Zory på Kola-halvön. Det arbetet har nu avbrutits.
– De program vi haft för att förbättra säkerheten vid de här kärnkraftverken har pågått länge och säkerheten vid dem är nu bättre än då vi började, säger Tiippana.
De program vi haft för att förbättra säkerheten vid de här kärnkraftverken har pågått länge och säkerheten vid dem är nu bättre än då vi började
Petteri Tiippana
Han upplever att den största förlusten för finländsk del är att all kontakt med de ryska strålsäkerhetsmyndigheterna och med kärnkraftsbolaget Rosenergoatom har avbrutits. Det innebär att det blir svårt att få aktuell information om någonting skulle hända vid något av de ryska kärnkraftverken.
Det finns visserligen ett säkerhetsnät runt Sosonovy Bor som levererar information en gång per dygn och slår larm om strålningsnivåerna stiger. Vid årsskiftet är det möjligt att kontakten till nätet bryts helt eftersom den satellitkontakt nätet använder måste betalas och det är osäkert om betalningstrafiken fungerar. Dessutom behöver nätet förnyas så Tiippana säger sig vara osäker på hur länge kontakten i nuläget kommer att fungera.
– Jag sover ändå gott om nätterna, säger han.

Behöver ryskt bränsle

Kärnenergin omfattas i nuläget inte av de västerländska sanktionerna mot Ryssland, men kontakterna österut har trots det brutits. Många västerländska kärnkraftsbolag, bland dem Fortum, har ändå avtal om att köpa kärnbränsle anrikat i Ryssland till sina kärnkraftverk. De avtalen är tills vidare i kraft.
Efter kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011 gick kärnkraftverken både i Ryssland och i Ukraina igenom stresstester för att kontrollera hur de klarade av extrema situationer till exempel vid naturkatastrofer som översvämning eller jordbävning. Det innebär att det också finns information till exempel om hur kärnkraftverken i Ukraina klarar elavbrott.
– Det här är information som vi har stor nytta av nu, säger Stuks generaldirektör.
Kärnkraftverken är ändå inte planerade för krigssituationer, påpekar han. Reaktorerna är visserligen omgivna av starka säkerhetshöljen av betong och stål, men vad som händer om de antingen av misstag eller avsiktligt träffas av en missil är omöjligt att säga. Om det händer är det enorma krafter som frigörs.

Kärnkraften i Ukraina

Ukraina har fyra kärnkraftverk i drift med sammanlagt 15 reaktorer. Även om de kärnkraftverk som är i drift
i Ukraina skadas allvarligt skulle de allvarliga strålningseffekterna inte nå Finland.
De ukrainska kärnkraftverken liknar till sin konstruktion de vattenkylda anläggningarna vid Lovisa kärnkraftverk. En liknande olycka som Tjernobylolyckan 1986 är inte möjlig. I reaktorerna i Tjernobyl användes grafit som moderator. I och med att grafiten brann steg radioaktiva ämnen högt upp i luften och spreds med luftströmmarna över ett mycket stort område.
Kärnkraftverk är i allmänhet tämligen starka konstruktioner, eftersom de måste stå emot många slags extrema naturfenomen. Kärnkraftverkens mångfaldiga säkerhetssystem kan sköta säkerhetsuppgifterna även om en del av kraftverket skadas. Kärnkraftverk för civilt bruk är dock inte utformade för att klara militära attacker.
Förutom de direkta effekterna på kärnkraftverken kan attackernas effekt vara indirekta, till exempel genom driften av elnätet samt genom underhållet och bemanningen vid anläggningen. Till exempel skulle en förlamning av det ukrainska elnätet påverka driften och produktionen vid kärnkraftverk. Kärnkraftverken skulle då vara tvungna att fungera med reservkraft under betydligt längre perioder än normalt.
Källa: Strålsäkerhetscentralen Stuk
Då det gäller övervakningen av kärnkraftverken i Ukraina och övervakningen av kärnmaterialen har den internationella atomenergiorganisationen IAEA en central roll. IAEAs generaldirektör Rafael Mariano Grossi har tagit en aktiv roll då det gäller möjligheterna att övervaka hur kärnkraftverken fungerar. Så sent som förra veckan uttryckte han sin oro över att nödvändiga underhållsarbeten i Zaporizjzja nu blir ogjorda.
Läget i Zaporizjzja är en stor fråga, säger Stuks generaldirektör.
Petteri Tiippana påminner också om att det inte bara är kärnkraftverken som är potentiella källor till strålning. Det finns strålningskällor också på sjukhus, hos olika forskningsinstitut och inom industrin som myndigheterna inte längre har någon kontroll över.
Radioaktivt avfall från sjukhusen och industrin borde också behandlas på ett korrekt sätt, men nu är risken att mycket av den här typen av material bara försvinner till okända destinationer.
Polen som har en lång gemensam gräns med Ukraina har strålningssensorer vid gränsövergångarna och övervakar noga vad som kommer in i landet, men det finns andra vägar materialet kan ta.
– Risken för att radioaktivt material hamnar i Västeuropa går inte att utesluta, säger han.

ANDRA LÄSER