153 riddare överlevde kriget

Bild: Vesa Moilanen/Lehtikuva

Under fortsättningskriget och kriget i Lappland (1941–45) beviljades 191 personer Mannerheimkorset, en orden som kunde ges som belöning åt den som "genom utomordentligt mod i strid uppnått viktiga resultat eller förtjänstfullt lett krigsmanövrer".

Tanken föddes redan under vinterkriget, men först efter det kriget grundades, på fältmarskalk Carl Gustaf Mannerheims initiativ, genom en förordning Mannerheimkorset i två klasser till Frihetskorsets orden. Korset av I klass förlänades endast Mannerheim själv och infanterigeneralen Erik Heinrichs.

Fyra personer, bland dem flygarässet Hans Wind från Ekenäs, fick korset av II klass två gånger. Av de 191 riddarna överlevde 153 kriget.

Fem riddare avled under år 2004, i slutet av året fanns endast fem kvar.

Sedan 1994

Kutymen att bjuda in Mannerheimkorsets riddare som grupp till presidentbalen är av så färskt datum att den inte förtjänar kallas tradition. År 1994 ansåg president Martti Ahtisaari att det äntligen var rätt tid att öppet visa de högst dekorerade krigsveteranerna någon form av erkänsla. Sedan 1994 har riddarna, då drygt fyrtio, varje år hört till de synligaste gästerna, i början ofta personifierade av general Adolf Ehrnrooth.

Exakt klockan 19 öppnas dörrarna och då gör Mannerheimkorsets riddare till tonerna av Jägarmarschen sin entré, fjärde gången anförda av Pentti Iisalo, riddare nr 16. Den då 21-årige fänriken dekorerades den 1 oktober 1941, en vecka tidigare än Mannerheim, riddare nr 18.

Också Pentti Iisalos bror Tauno var Mannerheimriddare. En tredje broder hörde till de 104 som föreslogs, men inte tilldelades korset. En fjärde broder stupade. Riksdagens tidigare talman Paavo Lipponen är Pentti Iisalos systerson.

Fotnot: Den här texten publicerades ursprungligen i HBL inför slottsbalen 2004.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning