Rusning till presidentkandidatur – Feldt-Ranta ställer upp

Socialdemokraternas presidentvalsbekymmer löste sig i ett slag på onsdag morgon, då såväl riksdagsledamoten och vice ordföranden Maarit Feldt–Ranta som riksdagsledamoten och tidigare ministern Tuula Haatainen meddelade att de ställer sig till förfogande. Senare meddelade också riksdagsledamoten Sirpa Paatero att hon ställer upp.

Vid presidentbordet. Maarit Feldt-Ranta passade på att skriva i gästboken vid "President Tarja Halonens bord" i kaféet i Hagnäs hall.
Journalisterna har bänkat sig vid "President Tarja Halonens bord" i kaféet i Hagnäs hall då riksdagsledamoten och SDP:s vice ordförande Maarit Feldt-Ranta på slaget tio kommer med det besked som vid det laget står klart: Hon vill bli Socialdemokraternas presidentkandidat i valet nästa år. Samma morgon har en annan kandidat redan hunnit ge sig till känna i Lännen Media: riksdagsledamoten och tidigare ministern Tuula Haatainen ställer också upp.
– Ja, jag var medveten om hennes beslut, men vi hade inte koordinerat tillkännagivandena, kommenterar Feldt-Ranta, som ändå inte vill ta ställning till hur de två skiljer sig från varandra.
– Vi är goda vänner, och jag är glad över att vi nu får en kampanj inom partiet. På det viset mäts stödet och vi får slipa budskapet.
Också riksdagsledamoten och tidigare ministern Sirpa Paatero sällade sig på förmiddagen till kampanjen. Hon säger till Helsingin Sanomat att hon beslutade sig för att ställa upp då partiet började ha svårigheter med att hitta en kandidat.

Stabilitet framför allt

Feldt-Ranta nämner fyra teman som hon som presidentkandidat vill lyfta upp. Det handlar om stabilitet och militär alliansfrihet, om Norden och ett intensifierat nordiskt samarbete, om global rättvisa och hållbar utveckling och om värdeledarskap.
– Världen förändras hela tiden, och mycket har skett under de senaste sex åren. USA har blivit mer oförutsägbart, situationen i Ryssland har förändrats och terrorismen är något som ingen vrå av världen längre undgår. Också flyttrörelserna är en utmaning då miljontals människor flyr sina hem och i EU har vi brexit förestående. Världen ropar nu på stabilitet. Finland har alltid strävat efter att hitta lösningar, och även om vi är ett litet land har vi ofta haft större tyngd än vår storlek, säger Feldt-Ranta.
Presidenten ska vara en utrikes- och säkerhetspolitisk ledare, säger Feldt-Ranta, men betonar också presidentens roll som en så kallad värdeledare.

Vad innebär det – i hurdana frågor skulle du som värdeledare sätta ned foten?

– Det beror förstås på vad som ligger på ytan, det är ingenting man kan deklarera på förhand. Men just nu kunde det handla om att ta ställning för människovärdet i en situation då det skett en viss polarisering mellan människor. Det handlar inte bara om invandringsfrågor utan också till exempel social rättvisa – det finns de som skuffas allt längre ut i marginalen, säger Feldt-Ranta.
I säkerhetspolitiken stöder Feldt-Ranta den nuvarande linjen, med ett tätt nordiskt samarbete särskilt med Sverige och försvarssamarbete inom EU, men den beramade Nato-dörren vill hon inte ens diskutera – Finland ska vara militärt alliansfritt.

Kvinna och finlandssvensk

Feldt-Ranta vill inte ta ställning till på vilka sätt hon skiljer sig från den sittande presidenten eller övriga kandidater som hittills blivit uppställda. En skillnad är i alla fall uppenbar: Feldt-Ranta liksom Haatainen och Paatero är i motsats till merparten av dem som hittills ställts upp i de andra partierna kvinnor.

Vad har det för betydelse?

– Ser man tillbaka på tidigare presidentval så har kvinnliga kandidater tagits emot med ett snett leende, de har inte riktigt tagits på allvar – se nu på Elisabeth Rehn och Tarja Halonen. Men historien har visat hur det gått.
Feldt-Ranta är inte bara kvinna utan också finlandssvensk, med rötterna i Västnyland. Blir hon Socialdemokraternas presidentkandidat finns åtminstone två finlandssvenska kandidater, Feldt-Ranta och SFP:s Nils Torvalds.
– Det har säkert en betydelse. Det är många som kontaktat mig och bett mig ställa upp, fast de vanligtvis röstar på SFP. Jag tror att jag också kan få stöd av finlandssvenska väljare, och åländska.

Medlemsomröstning

Det är efter sju sorger och åtta bedrövelser som Socialdemokraterna nu plötsligt har tre hugade presidentkandidater i stället för noll. Egentligen skulle SDP utse sin presidentkandidat redan i våras, men då tidigare ordföranden Jutta Urpilainen meddelade att hon inte står till förfogande blev det streck i räkningen. För några veckor sedan upprepade tidigare talmannen och partiordföranden Eero Heinäluoma sitt tidigare budskap: inte heller han ställer upp. En efter en har bemärkta socialdemokrater avböjt en kandidatur.
– Det var för tre veckor sedan som jag första gången blev ombedd att ställa upp. Sedan dess har jag funderat på saken, och för en vecka sedan bestämde jag mig. Nu känns det bra, och jag ser fram emot att föra kampanj under sommaren.
Eftersom det nu finns fler än en presumtiv kandidat kommer partiet att ordna en medlemsomröstning om kandidaten i slutet av sommaren varefter partifullmäktige slår fast kandidaten i september. Lokalavdelningarna kan nominera ytterligare kandidater fram till måndag.

De vill bli presidentkandidater

Efter en lång stiltje anmälde tre hugade intresse för att bli SDP:s presidentkandidat på onsdagen.
Riksdagsledamoten Tuula Haatainen sitter fjärde perioden i riksdagen och har bland annat varit undervisningsminister (2003–05) och social- och hälsovårdsminister (2005–07), biträdande stadsdirektör i Helsingfors och vice vd för Kommunförbundet. Hon är född 1960.
Riksdagsledamoten Maarit Feldt-Ranta sitter tredje perioden i riksdagen och är vice ordförande för Socialdemokraterna. Hon har bland annat varit partisekreterare (2005–08). Feldt-Ranta är född 1968.
Riksdagsledamoten Sirpa Paatero sitter i riksdagen sedan 2006. Hon har bland annat varit utvecklingsminister (2014–15) med ansvar också för statens ägarstyrning. Paatero är född 1964.
Presidentkandidater i övriga partier är Sauli Niinistö, som i stället för att ställa upp som Samlingspartiets kandidat har en egen valmansförening, Matti Vanhanen (C), Pekka Haavisto (Gröna), Nils Torvalds (SFP) och Merja Kyllönen (VF).

ANDRA LÄSER