Farligare att vara larv vid ekvatorn än vid polcirkeln

En larv riskerar alltid att bli uppäten, men vid ekvatorn är risken åtta gånger högre än vid polcirkeln. Det visar ett internationellt forskarlag som har testat risken med "larver" av modellera.

En larv av modellera glänser av fukt medan den väntar på att bli attackerad av något hungrigt rovdjur i Hongkong.
18.05.2017 21:00
Finlandssvenske Tomas Roslin vid Sveriges lantbruksuniversitet och Helsingfors universitet har lett studien som involverat 40 forskare från 21 länder. Med konstgjorda larver av modellera har de testat predationsrisken, alltså vilken risk en enskild larvindivid löper att angripas av ett rovdjur beroende på breddgrad.
Klart är att det finns betydligt fler arter och djurindivider på tropiska breddgrader än på arktiska. Det gäller både för predatorer och för deras växtätande bytesdjur. Frågan är alltså om en enskild larv löper större risk för att bli angripen på varma breddgrader där både predatorerna och bytesdjuren är fler. Svaret är ja, enligt studien som ingår i det färskaste numret av Science.
– Vi har uppskattat antalet attacker på varje larv per dygn för att få fram den faktiska risken för en larv att bli uppäten, säger Roslin.
Forskarna utförde testet genom att placera ut massvis av "fjärilslarver", tillverkade av modellera i Finland, på 31 platser över jordklotet, från Australien i söder till Grönland i norr. De klistrade fast larverna så att de skulle kunna se hurdana bitmärken de eventuellt blev angripna av. Sedan samlades alla larver in och bitmärkena analyserades i Helsingfors.
Om det var en bitande insekt som hade attackerat larven fanns två små hål efter käkarna, medan fågelnäbbar lämnade kilformade märken och däggdjur lämnade tandmärken. På försöksplatserna nära ekvatorn var larverna späckade av bitmärken medan de som exempelvis placerades ut i Finland oftare fick vara i fred.
De kilformade bitmärkena på larven avslöjar att det är en fågel som pickat på den, bara för att inse att det som såg ut som den perfekta lunchen var rena rama lurendrejeriet.
– Intressantast är att mönstret speglas inte bara på båda sidor om ekvatorn utan också kan ses i höjdled. Vi upptäckte samma minskning av predationsrisken när vi gick upp för en bergssluttning som när vi rörde oss mot polerna från ekvatorn. Det verkar som om temperaturen påverkar predationsrisken, säger Roslin.

Kan det betyda att risken för en fjärilslarv att bli uppäten i Finland är högre kring midsommar, då det finns gott om predatorer och bytesdjur, än tidigt på våren då det finns ont om båda?

– Det borde vara så. Fåglarna tajmar ju sin ankomst för att få ungar när det finns som mest mat för dem, men jag vågar inte säga exakt hur det förhåller sig, säger Roslin.
Vetenskapliga studier med larver av modellera låter lite som om man kopplat ihop universitet med dagis, men experimentet var inget barnsligt påhitt. Tvärtom har den här sortens larver använts förut för mindre jämförelser av lokal predationsrisk i olika miljöer.
– Tekniken är beprövad och fungerar bra. Det vi gjorde var att satsa för fullt och ge oss på ett globalt mönster, säger Tomas Roslin.

Fanns det en risk för att någon glupsk fågel skulle äta upp en oätlig larv av modellera?

– Nej, larverna var fastklistrade och fåglar är försiktiga, de avstår bytet om de märker att det är något konstigt med det eller att det inte smakar gott. Har det funnits så glupska individer som glufsat i sig vad som helst har evolutionen rensat bort dem för länge sedan.
Forskarna kunde i själva verket se att det rätt sällan var fåglar eller däggdjur som angrep larverna. Mycket oftare var det myror eller andra små rovinsekter som högg käkarna i modelleran. Och det stämmer till eftertanke så här inför den stundande högsäsongen för allsköns insekter. Studien påminner nämligen om att rovlevande insekter är viktiga genom att de håller andra småkryp i styr.
– Vi ska uppskatta rovinsekternas arbete som gör att världen förblir grön genom att förhindra att alla växter äts upp av hungriga larver, säger Roslin.

ANDRA LÄSER