Finlands första klimaträttegång går vidare – Miljöministeriet och miljöorganisationerna har uttalat sig

Innan sommaren väntas Högsta förvaltningsdomstolen komma med ett avgörande om huruvida finska staten har brutit mot klimatlagen. En historisk klimaträttegång pågår samtidigt i Sverige.

Kaisa Kosonen från Greenpeace är en personerna bakom Finlands första klimaträttegång.
Anna Korkmananna.korkman@hbl.fi
27.03.2023 15:41 UPPDATERAD 28.03.2023 09:08
I februari blev det klart att Högsta förvaltningsdomstolen behandlar en besvärsansökan som anklagar den finska regeringen för otillräckliga klimatåtgärder. Det var naturskyddsorganisationerna Greenpeace och Finlands naturskyddsförbund som lämnade in besväret vid domstolen i november förra året.
För att gå vidare med ärendet bad domstolen statsrådet om en tilläggsutredning, som nu har sammanställts av Miljöministeriet. Enligt ministeriets yttrande saknar naturskyddsorganisationerna besvärsrätt i den här typen av frågor och man hävdar att besväret är ogrundat.
I dag har Greenpeace och naturskyddsförbundet svarat på regeringens yttrande. I svaret argumenterar medborgarorganisationerna för sin besvärsrätt och upprepar budskapet i sin besvärsansökan: Finland bryter mot sin egen klimatlag, eftersom ett lagstadgat beslut om ytterligare åtgärder för att stärka kolsänkan och nå klimatmålen saknas.
– Slutsatsen i vårt svar som vi lämnar in i dag är att regeringen fortsättningsvis inte fattat tillräckliga beslut för att införa sådana åtgärder som är i enlighet med det som klimatlagen kräver, säger klimat- och energiexpert Kaisa Kosonen vid Greenpeace.

Finlands första klimaträttegång – detta har hänt

Miljöorganisationerna Greenpeace och Finlands naturskyddsförbund besvärade sig vid Högsta förvaltningsdomstolen i november.
Enligt medborgarorganisationerna har Finlands regering misskött sin skyldighet att införa tillräckliga klimatåtgärder. I sin besvärsansökan hänvisar de till att Finlands nuvarande klimatplaner som styr den nationella klimatpolitiken inte beaktar att marksektorn, som tidigare var en kolsänka, kollapsat.
Medborgarorganisationerna vill att regeringen ska se över klimatplanerna för att avgöra om ytterligare klimatåtgärder behövs för att Finland ska nå sina klimatmål och lyckas bli koldioxidneutralt tills 2035.
Det var i samband med Statistikcentralens rapport om växthusgasutsläppen i Finland år 2021 det blev klart att markanvändningssektorn omvandlats från kolsänka till utsläppskälla. Detta bland annat på grund av ökad skogsavverkning och allt långsammare tillväxt av skog.
Högsta förvaltningsdomstolen fortsätter utreda ärendet och domstolens slutliga avgörande väntas stå klart innan juni.
– Vad avgörandet än blir, kommer beslutet att visa hur Finlands rättsskydd lyckas hantera frågor som berör klimatkrisen, säger Kosonen.

I Sverige stäms staten av unga klimataktivister

Klimaträttegångar ökar stadigt världen över. I år väntas flera domstolsbeslut som berör staters bristfälliga insatser för att bekämpa klimatförändringarna i olika länder.
Förra veckan utfärdade tingsrätten i Nacka i Sverige en stämning i ett uppmärksammat klimatmål där 300 ungdomar stämmer den svenska staten för otillräckliga klimatåtgärder. I målet kräver aktivisterna att tingsrätten fastställer att den svenska staten har en skyldighet att vidta vissa angivna åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Den svenska staten har fått tre månader på sig att lämna sitt yttrande.

ANDRA LÄSER