Vem får noll poäng? – betyg till bidragen i den andra semifinalen

Tio länder ska vidare till final i den andra semifinalen i Eurovision Song Contest på torsdagskvällen. Malin Slotte risar och rosar bidragen.

Eurovision Song Contest 2017: Semifinal 2 sänds i Yle TV2 och Yle Vega torsdag kl. 22.00.

1. Serbien: Tijana Bogićević – In Too Deep

Versen väcker intresse i denna poplåt, men man tappar det när refrängen kommer. Har inte heller låtit så bra live. Mest uppseendeväckande är effekten med dansaren som springer baklänges.

2. Österrike: Nathan Trent – Running On Air

Trallvänlig feelgoodpop med skäggig sångare-låtskrivare som klänger på en måne. Final.

3. Makedonien: Jana Burčeska – Dance Alone

Här vill man vara coolt electropoppig och trendigt klubbig på ett ledigt Icona Pop-aktigt sätt, men det verkar inte funka alls live. Det mekaniska åmandet på scen är inte lyckat.

4. Malta: Claudia Faniello – Breathlessly

En ovanligt tungmanövrerad musikalballadanrättning. Rena bedrövelsen.

5. Rumänien: Ilinca ft. Alex Florea – Yodel It!

Vilken lycka, tänk att det fortfarande görs låtar som är genuint Eurovision! I dessa tider då alla ska vara så mainstreampoppigt välproducerade att knappt några dofter och smaker kan urskiljas. Det här är inget mindre än en duett med joddel och ett jäkla ös! Det är galet, det är roligt, det är kitschigt, och det är riktigt, riktigt bra!

6. Nederländerna: O'G3NE – Lights and Shadows

Systertrio som döpt sig efter sin blodgrupp och gentyp (!) sjunger i stämmor precis som Wilson Phillips, de gamla galoscherna. Vore lätt att avfärda som daterat om det inte vore för att de faktiskt både låter bra och har fint samspel. Så: final.

7. Ungern: Joci Pápai – Origo

Romskinfluerad etnomusik, klagande melankolisk, rytmisk, med en slingrande danserska i samspel med sångaren. Något repetitivt, men tillräckligt med känsla för final.

8. Danmark: Anja Nissen – Where I Am

En rätt märklig ballad, som vore rena katastrofen, om den inte lyftes så skickligt av sångerskans intensitet och kraft i pipan. Låten i sig dock inte finalvärdig.

9. Irland: Brendan Murray – Dying to Try

Årets smörigaste efter att Ryssland så snöpligt kastades ut ur tävlingen. Det behöver i och för sig inte vara något fel på smör, och melodibygget här är väl helt nätt. Det som däremot ligger den tidigare pojkbandsmedlemmen Brendan i fatet är den späda rösten.

10. San Marino: Valentina Monetta & Jimmie Wilson – Spirit of the Night

Man borde väl inte sparka på en mikrostat som trots anspråkslösa framgångar tappert deltar år efter år. Men någon måtta får det ändå vara; man blir helt matt av denna flåsiga amatördisco. Valentina Monetta är tillbaka, och Ralph Siegel är tillbaka, och resultatet måste vi uppleva.

11. Kroatien: Jacques Houdek – My Friend

I kroatiske Jacques Houdek får vi två sångare i en. Jacques har både en ljusare pojkbandsstämma, och en mörk Pavarottistämma, och sjunger växelvis med sina två röster i denna enmansduett, en sorts popballad-opera-hybrid. Onekligen en av kvällens upplevelser.

12. Norge: JOWST feat. Aleksander Walmann – Grab The Moment

Spännande sak, i de här sammanhangen ovanligt modernt, experimentellt och eget. Inget för massorna, men en av kvällens starkaste låtar. Inte så lyskraftig artist kanske, men låten förtjänar final.

13. Schweiz: Timebelle – Apollo

Påminner inte detta om en låt av "vår" Ronya? Minus attityden och de råa kanterna då, som hade behövts, för det här är lite för vän svenskskriven sötpop i gul och rosa inramning. Ett gränsfall, men det låter bra nog för att kunna bli final.

14. Vitryssland: Naviband – Story of My Life

Energisk folkpop med Ronja Rövardotter-känsla. I tjatigaste laget, men glädjen och energin kommer att ta dem till final.

15. Bulgarien – Kristian Kostov – Beautiful Mess

En säkert helt sjukt begåvad sjuttonåring gör allting rätt med sin slipade hitballad, nogsamt kalkylerad att klättra på de internationella topplistorna. Det går nog bra och så vidare. Självskriven finalist.

16. Litauen: Fusedmarc – Rain of Revolution

Kvällens gapigaste tre minuter. En experimentell elektronisk duo som lär vara hajpade i sitt hemland. En sak är säker: i det här sammanhanget sitter de inte, man får mest åksjuka.

17. Estland: Koit Toome & Laura – Verona

Modern Talking i moderniserad tappning, äkta härlig åttiotalsnostalgi skriven av en av Estlands största hitsnickrare vilket märks. Möjligen bättre som låt, den mogna duon är lite stel och uppsträckt på scen, men finalen borde vara fixad.

18. Israel: IMRI – I Feel Alive

Kvällens hunkigaste insats, både något att titta på för den som vill, och att släppa loss till på dansgolvet. Final.

ANDRA LÄSER