Skulle den nya toppidrottschefen Matti Heikkinen rekommendera en elitidrottskarriär för sina barn? "Det krävs ännu mer än förut "

Det stormade runt Finlands Olympiska kommitté i våras. Toppidrottsenhetens direktör Mika Lehtimäki tvingades avgå efter att det framkommit att han fått en skriftlig varning för osakligt beteende mot två kvinnliga anställda. 

Lehtimäki hade precis skrivit ett nytt kontrakt – utan att tjänsten blivit lediganslagen. Det såg inte bra ut. Olympiska kommittén behövde en ansiktslyftning. Nytt blod. 

Sjutton kandidater ansökte om jobbet som toppidrottsenhetens direktör – den kanske mest inflytelserika posten i idrottslivet i Finland. Valet föll på Matti Heikkinen, 38, världsmästare i 15 km klassiskt 2009. Hans cv var tunn, men hans meriter inom idrottsvärlden desto större. 

Valet av Heikkinen skapade blandade reaktioner. Olympiska kommitténs nya vd Taina Susiluoto försäkrade att rekryteringsprocessen varit oerhört transparent och grundlig, men bland annat basketprofilen Henrik Dettmann gick hårt ut mot Olympiska kommitténs ledning. Dettmann har ansökt om tjänsten som toppidrottsenhetens direktör tre gånger, men blivit avslagen varje gång. 

Heikkinen, 38, har studerat vid handelshögskolan i Jyväskylä, men han har endast två års arbetserfarenhet efter att ha avslutat sin egen karriär. Han lyckades oavsett övertyga Olympiska kommitténs rekryteringsgrupp, där bland annat Sari Multala och Marco Casagrande medverkade. Redan under sin idrottskarriär visade han stort intresse för att påverka.

 – Jag var inte överraskad. Jag hade en känsla av att tiden är inne för en chef som mig. Det som behövs är dialog, förtroende och en djupare förståelse av vikten av att samarbeta med andra människor, säger Heikkinen. 

– Hahaha. Tre år var helt tillräckligt länge och gav alldeles tillräckligt med distans. Vi har fyra barn som är med i olika idrottsgrenar. Det känns bra att komma tillbaka. Som att komma hem. 

Heikkinen inledde i sin tjänst 1 september. Ett par dagar tidigare hade Olympiska kommittén meddelat om en större förändring i organisationen. Förhandlingarna pågår som bäst.

Bakgrunden är inte bara Lehtimäkis fall. En personalenkät som utfördes av Finlands centrum för etik inom idrott Suek visade att en fjärdedel av Olympiska kommitténs personal upplevt mobbning, trakasserier eller diskriminering i sitt jobb. En utredning som beställts av Undervisnings- och kulturministeriet lyfte i sin tur fram toppidrottsenhetens hierarkiska arbetssätt.

– Världen har – lyckligtvis – förändrats väldigt mycket inom kort tid. Det handlar om hur vi bemöter människor, hur vi samarbetar och hur vi skapar ömsesidigt förtroende. Vi kan vara av olika åsikt ibland, men vi måste ändå kunna gå vidare i samma riktning, säger Heikkinen. 

– Det kommer säkert också i fortsättningen att finnas utmaningar inom toppidrottsvärlden. Den extrema tävlingskänslan finns inbyggd i toppidrottens själ. Atmosfären har ändå blivit avsevärt bättre. Följande generation brukar vanligtvis vara fiffigare än den föregående. Vi måste också vinna omvärldens förtroende, eftersom vi på sätt och vis måste försvara idrottens ställning i samhället. 

Samhällets värderingar har förändrats snabbt. Jämställdhet, jämlikhet och andra mjuka värderingar betonas starkare än förut. Elitidrott handlar om att vinna.

– Samtidigt är det mycket konkurrens, stress och prestationskrav till exempel i arbetslivet. Elitidrott har mycket gemensamt med arbetslivet. Idrott ger många färdigheter som kan vara till nytta senare i livet, säger Heikkinen.

– Jag skulle definitivt rekommendera mina egna barn att pröva sina vingar som proffsidrottare, om de har möjlighet till det. Under inga omständigheter går idrottslivet till spillo. Det är naturligt att vilja pröva sina gränser. Toppidrott ger tillfälle till det under trygga omständigheter. 

Finland har haft ett fantastiskt idrottsår, med bland annat Iivo Nisknens OS-guld, lejonens OS-guld och VM-guld, Wilma Murtos och Topi Raitanens EM-guld samt basketlandslagets framgångar. Men toppidrottens ställning är ändå inte lika given som förut. Det utlovas svårare tider. Statsbolaget Veikkaus är redo att ge upp sitt tipsmonopol. Toppidrott, föreningsverksamhet och motion finansieras i framtiden via budgetmedel. Idrotten måste slåss om varje slant.

– Vi borde få beslutsfattarna att inse att idrott kan bidra till att förebygga många problem, som utstötthet, mentala problem och  dålig fysisk hälsa. Toppidrott är starkt förknippat med föreningsverksamhet, motion och en sund livsstil. Alla ser inte det här sambandet, men för mig är det uppenbart. Toppidrott ger oss ett tillfälle att lyfta fram betydelsen av motion, säger Heikkinen. 

– Livet har blivit lättare, men människans naturliga behov av att röra på sig har inte försvunnit någonstans. Det borde vi tala om. Det är val nästa vår, men idrott ingår inte i valkampanjerna. Beslutsfattarna borde se idrott som en investering som betalar sig tillbaka mångfaldigt, inte som en utgift. 

Heikkinen avslutade sin karriär 2019, men han motionerar givetvis fortfarande. Hans barn sysslar med bland annat friidrott, skidor och gymnastik. 

– Skidåkning har alltid varit min favorithobby. Löpning är också ett effektivt sätt att motionera. Armhävningar gör bra för överkroppen. Motion är mycket viktigt för att orka med vardagen.