Expert: Nato betyder trygghet runt Östersjön - men rysk riskfaktor

När Sverige och Finland går med i Nato förvandlas Östersjön till ett Nato-innanhav. Den ökade avskräckningseffekten väntas minska spänningarna och risken för krig i regionen. Det osäkra kortet är vad Ryssland väljer att göra.

Efter Rysslands annektering av Krim 2014 har Nato förstärkt närvaron på sin östra flank. Här en övning med flera Natoländer vid den litauiska kusten. Arkivbild.
Det räcker att ta fram kartan och ta sig en titt på Östersjöns kustlinje. Snart kommer den att kantas av idel Natoländer, förutom en kort sträcka vid den ryska exklaven Kaliningrad, som ligger inklämt mellan Polen och Litauen, och en kortare kustremsa runt Sankt Petersburg i Finska viken.
En blick på kartan och det är lätt att förstå att Nato välkomnar Sverige och Finland. Det blir den största territoriella utvidgningen sedan Grekland och Turkiet gick med 1952 och svenska och finska försvarsförmågor kommer dessutom att stärka Nato i Östersjöregionen.
– Avskräckningsförmågan på västsidan kommer att förstärkas, och ytterst även förmågan till försvar om en konflikt skulle bryta ut. Det är ett faktum, eftersom det blir mycket lättare för väst att samordna försvaret i vårt närområde, säger Krister Pallin, forskningsledare på svenska Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
– Sedan kan man aldrig veta hur långt det räcker. Det beror på hur ryssarna uppfattar det hela.

Avskräckande effekt

De nya svenska och finländska säkerhetspolitiska analyserna slår fast att Sveriges och Finlands medlemskap i Nato höjer tröskeln för användandet av militära maktmedel i Östersjöområdet, vilket bedöms öka stabiliteten i regionen på sikt.
– Den avskräckande effekten är det viktigaste. En attack mot ett medlemsland är en attack mot alla, säger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.
I dag är försvaret av de baltiska länderna en svår uppgift. De är grannar med Ryssland, relativt små och bedöms inte ha ett tillräckligt effektivt försvar. Med Finland och Sverige tillförs ett strategiskt djup.
– Det har alltid varit svårt att försvara de länderna och nu blir det mycket lättare på grund av Sverige och Finland, till exempel blir det lättare att ge luft- och marinstöd från våra territorier. Det kommer att underlätta saker väldigt mycket, säger Ilmari Käihkö.
När Finland och Sverige går med i Nato fördubblas alliansens landgräns med Ryssland och Nato kommer också närmare strategiskt viktiga områden i Ryssland, som Kolahalvön och Sankt Petersburg.
– Den ryska flottan kommer nog helt isoleras i S:t Petersburgområdet om det blir krig. Det är en risk som Ryssland är medveten om, säger Ilmari Käihkö.

Truppförflyttningar

Till exempel kan man förvänta sig ryska truppförflyttningar. Men även utplacering av mindre kärnvapen i Kaliningrad – om de inte redan finns där.
– Vi kan förvänta oss att ryssarna vill förstärka, men det kommer att ta tid, inte minst nu när Ryssland har få tillgängliga resurser på grund av kriget i Ukraina. Men det tar också tid att bygga militär infrastruktur, så det kan ta ett antal år att bygga nya baser till exempel vid finska gränsen, säger Käihkö.
Även Krister Pallin pekar på att Ryssland för tillfället har fullt upp med kriget i Ukraina. Och det är också svårt att förutsäga vilken militär förmåga som Ryssland kommer att ha kvar efter kriget.
– Men på kort sikt kan det följa en period av ökad spänning, i förhållande till vad vi har haft de senaste 10-15 åren, säger han.
– Ryssland har intresse av att visa styrka, men också att visa sin egen befolkning att man försvarar Ryssland.

Höjd tröskel

Även om Rysslands framtida agerande, både på kort och lång sikt, är en osäkerhetsfaktor, är bedömningen att tröskeln för militära konflikter kommer att höjas med ett svenskt och finskt medlemskap.
– Vår kalkyl är att Nato stärks, och vi blir en del av det kollektiva försvaret, så även om Ryssland kommer att vara missnöjda med utfallet, så kommer deras möjligheter att göra något militärt i praktiken att minska, säger Krister Pallin.
ANDRA LÄSER