Mjölkförpackningarna förändras dramatiskt – korken ska inte längre gå att lossa från flaskan

Köper du mjölk med kork eller hör du till minoriteten finländare som köper tetraförpackningar där mynningen viks upp? Nu måste korken göras om, enligt EU. 

EU-direktivet som träder i kraft i juli 2024 gäller både tetraförpackningar och plastflaskor.
Heidi Herrmannheidi.herrmann@hbl.fi
29.09.2022 11:37 UPPDATERAD 29.09.2022 12:51
Olika plastkorkar hör till de vanligaste skräpen i Europa. Från och med juli 2024 ska korken inte längre gå att lossa från flaskan eller tetraförpackningen, enligt ett nytt EU-direktiv.
Syftet med direktivet är att se till att korkarna inte skräpar i naturen eller haven.
Livsmedelstillverkaren Valio meddelar att ändringen kommer att synas i företagets tetraförpackningar redan från början av nästa år. EU-direktivet berör cirka 200 av Valios produkter. 

Är det inte ett tecken på praktisk hjälplöshet att man inte kan hälla dryck ur en förpackning som inte har kork?

”Våra konsumentundersökningar visar att alla inte är beredda att ge upp korken och återgå till tetraförpackningar där mynningen viks upp. En förpackning med kork kan även enkelt packas ned och förvaras liggande i kylskåpet”, skriver Jussi-Pekka Lumme, förpackninsutvecklingschef på Valio, i ett mejl till HBL.
Enligt Valio är alla plastkorkar i deras tetraförpackningar gjorda av biprodukter från sockerrörsindustrin. Valio har som målsättning att alla engångsförpackningar som tillverkas och säljs i Finland ska vara gjorda av förnyade eller återvunna råvaror senast år 2030.

Också plastflaskor berörs

EU-direktivet som träder i kraft i juli 2024 kommer även att gälla plastflaskor, vilket betyder att korken kommer att sitta fast där också.
Tommi Vihavainen, chef på Suomen palautuspakkaus (Palpa) som har hand om den pantförsedda återvinningen av dryckesflaskor, skriver till HBL att finländarna återvinner cirka 90 procent av alla dryckesflaskor. Majoriteten av dem har korken på.
”I Finland, där vi har ett fungerande pantsystem för flaskåtervinningen och där 96 procent av flaskorna som returneras har korken på, ser vi inte att plastkorkarna är ett nedskräpningsproblem. Direktivet kommer inte att lösa det som det ska lösa.”
Enligt miljöorganisationen WWF finns det cirka 150 miljoner ton plastskräp i haven. De största förorenarna i det här fallet är Kina, Indonesien, Filippinerna, Vietnam och Thailand och nedskräpningen beror helt enkelt på att det inte finns någon tillräckligt effektiv återvinning av sopor i dessa länder, enligt WWF.
Länder som Finland och andra västländer skräpar ner haven främst genom att släppa ut mikroplaster.

ANDRA LÄSER