HUS-chef: Förkorta karantänstiden, snart har vi problem i många branscher

Inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS börjar de höga coronasiffrorna synas både på patient- och personalsidan. Enligt överläkare Asko Järvinen är hela kedjan, från jourpoliklinikerna till specialistvården, hemvården och vårdscentralerna, mycket överbelastad.

– Läget med sjukvårdsplatser ser dåligt ut. Det är delvis på grund av att personal är sjuk eller i karantän och delvis på grund av patientmängden som är stor.

Det här får sannolikt följder för dem som har inplanerade operationer som kräver plats på en avdelning.

– Det enda man kan justera är den elektiva verksamheten, alltså sådan sjukvård som man kommit överens om på förhand. Närmast är det då frågan om operationer som kräver avdelningsplatser. Det är säkert där man tvingas skära ner och inhibera.

Inom sjukvården har man till viss del varit tvungen att flytta personal från den operativa verksamheten till coronavården. Det här är ändå inte nödvändigtvis någon lätt manöver.

– Personalen är specialiserad då olika kunskaper behövs för olika områden. På samma sätt som man inte får en elmontör av en snickare på en dag så får man inte fram en specialiserad sjukskötare. Det tycks ofta glömmas bort, man räknar dem bara som skötare och läkare men vården är i stor utsträckning specialiserad. Det är delvis en del av problematiken.

Kortare karantänstider kunde delvis råda bot på situationen inom sjukvården, tror Järvinen som menar att man får väga nytta och risker.

– En mycket liten del av smittan kommer från de senare dagarna.

Därmed kunde riskerna vara små med att förkorta den. Han konstaterar ändå att omikronvarianten medför frågetecken eftersom man ännu utreder hur länge en person som insjuknat är smittsam.

Läs också: Infektionsläkare varnar för samhällskollaps: "Att sätta alla som exponeras i karantän håller inte längre"

För tillfället konstaterar Finland fler nya fall per dag än per vecka under tidigare vågtoppar, säger Järvinen. Dessutom tyr sig nu fler till självtestresultat som inte nödvändigtvis syns i siffrorna.

– Om smittkurvan går uppåt så kommer det också innebära problem för andra branscher. Det är inte bara inom hälsovården som vi kan få brist på personal utan också inom elförsörjning, polisen, brandkåren, kollektivtrafiken och i butiker. Det är allt sådant som man känt till sedan man började göra pandemiberedskap. När de kommer sjukdomsfall på kort tid så inverkar det på hela samhällets funktioner.

Inom småbarnspedagogiken i Helsingfors har man haft enstaka fall här och där precis som i hela samhället, uppger Jenni Tirronen som är chef för småbarnspedagogiken.

– Den här veckan är ännu en lugnare vecka när många barn är på semester. Nästa vecka framåt ser vi hur coronasituationen framskrider när fler barn kommer in i verksamheten och skolorna börjar. Vi måste vara förutseende med hur det blir från och med nästa vecka.

– Tyvärr är det väldigt sällan så att barnen och vuxna är sjuka samtidigt utan det går i vågor precis som i vanliga sjukdomsfall. Nu är det svårt att se hur coronasituationen framskrider bland barn under skolåldern, säger Tirronen.

Vid behov kan man bli tvungen att flytta personal eller göra ändringar i grupper. Det används ändå som en sista utväg.

– Vi försöker se till att vi inte skulle behöva flytta personalen mellan grupperna men det beror helt på situationen. Vi rekommenderar att man hålls inom den egna gruppen så gott det går men är det mycket personalbortfall eller mycket barnbortfall så måste vi se till att personalstyrkan är rätt i alla grupper.

– Om personalbortfallet är stort så behöver vi se till att vi har lagenlig personaldimensionering. Vid sådana situationer behöver vi också flytta personal över daghemsgränserna. Det gör vi inte i första hand utan om inga andra alternativ finns.

Hon påminner om att man önskar att sjuka barn inte kommer till dagis – vare sig det gäller vanliga förkylningar eller corona.

– Vi har en situation där ingen av oss riktigt vet hur pandemin fortskrider och hur stor del av barnen eller personalen som eventuellt insjuknar. Då är det viktigt att vi har friska barn inom verksamheten så onödiga smittor inte uppstår.

Helsingfors stad kämpar dessutom med brist på både vikarier och personal inom småbarnspedagogiken vilket gör sektorn känslig för större personalbortfall.

Enligt Tirronen har staden vidtagit flera åtgärder för att råda bot på situationen, till exempel belöningar och förbättrad introduktion för nyanställda, men det är fortsatt svårt att hitta personal.

– Det är ett fenomen som en längre tid varit svårt på svenska sidan och nu ser det tyvärr ut på samma sätt på finska sidan.

Det ökade antalet coronafall och karantänsbesked i Finland har än så länge inte haft en betydande inverkan på kollektivtrafiken.

En del enstaka bussturer har ställts in på grund av sjukdomsfall men det handlar om några procent, uppger HRT:s kommunikationsavdelning. Utöver enskilda sjukdomsfall så påverkar också snö och slask kollektivtrafiken på HRT-området.

Läs också: Störningar i kollektivtrafiken – omikron orsakar bortfall bland chaufförer

I nuläget finns inga planer på att ta in utomstående personal för att täcka bortfall utan i så fall arbetar personalen extra.

För tillfället fungerar avfallshanteringen normalt vid Helsingforsregionens miljötjänster, HRM. Det uppger servicechefen Kati Siekkinen.

– Vår tömningstidtabell har överlag följts väl, säger hon.

Med tanke på coronaläget har man ändå ruckat på en del regler som rör bemanningen. En del av avfallshanteringen som sköts av två personer, en chaufför och en hjälpchaufför, kan vid behov skötas av en person ifall en chaufför är frånvarande, förklarar Siekkinen.

– Vi följer noga med läget tillsammans med våra entreprenörer och reagerar enligt det.