Nationalskalden Runeberg brann för utländska influenser

Långt innan Elmer Diktonius uppmanade modernismen att öppna fönstren mot Europa hade Runeberg öppnat fönstren mot världen. Det kan vi tänka på när vi i dag firar Runebergsdagen.

Runebergs nationaldiktning hade inte blivit till utan hans intresse för andra länders litteratur.
05.02.2023 05:00 UPPDATERAD 05.02.2023 09:57
Det är allmänt känt att Johan Ludvig Runeberg (1804–1877) tog intryck från serbiska folksånger. 
Hans översättning via tyskan av ett urval av dem kom redan 1830, samma år som han debuterade med Dikter. Hans lyriska dikter tog intryck av de lyriska serbiska folksångerna både tematiskt – inte minst gällande kärlek – och formellt – till exempel i användandet av rolldiktning.
Också det Runeberg kallar de serbiska berättande dikternas ”rena episka skönhet” kom att speglas i hans senare produktion. Framför allt hyllar ”Slaget på Fågelfältet” den tappra serbiska tsaren Lasar som förlorade det avgörande slaget mot turkarna år 1389 (något som serberna lyfte fram under striderna i Kosovo drygt sexhundra år senare): 

ANDRA LÄSER