Dragkamp blev samarbete – regeringen överens i klimatpolitiken

Regeringssamarbetet ser ut att ha genomgått en metamorfos. Det beslut som presenterades på fredagen ökar trovärdigheten i och säkerhetsmarginalen för påståendet att Finland är på väg mot klimatneutralitet till 2035.

Klimatminister Emma Kari är mer än nöjd med den uppgörelse som ökar säkerheten för att Finland verkligen är på kurs mot klimatneutralitet till 2035.
AnalysPeter Buchert
18.03.2022 17:17 UPPDATERAD 18.03.2022 17:18
När regeringen beslutade om åtgärderna för att minska de klimatpåverkande utsläppen inom jordbruk, trafik, avfallshantering och uppvärmning av byggnader förra hösten var partierna oense. Centern var övertygad om att besluten skulle räcka till för att Finland skulle vara på väg mot regeringens mål om klimatneutralitet 2035. De Gröna betvivlade detta.
Regeringen valde då att låta utomstående experter utvärdera tillräckligheten. I februari kom Finlands klimatpanel och några forskningsinstitut fram till att åtgärderna behövde intensifieras till en del. Annars skulle man inte tillräckligt trovärdigt och säkert kunna säga att Finland håller rätt kurs. En dryg månad senare har regeringen justerat kursen.
– Vi gjorde det. Med de här besluten tar vi steg mot ett klimatneutralt Finland 2035, säger miljö- och klimatminister Emma Kari (Gröna) med ett brett leende när hon presenterar huvuddragen i uppgörelsen.
Till de dubier experterna framförde i sin granskning hörde att kommunernas klimatarbete inte nödvändigtvis kommer att ge den utdelning regeringen räknat med. Vissa kommuner är föregångare, andra släntrar efter. Regeringen lovar därför komplettera klimatlagen nästa höst så att alla kommuner förpliktas att göra upp en plan för hur utsläppen ska minska.
Dessutom ska regeringen komma med ett principbeslut om inhemska och koldioxidsnåla upphandlingar som förpliktar den offentliga sektorn till klimatsmartare lösningar.

Biogas och klimatmat

Nästa stötesten var jordbruket. Regeringens åtgärder beräknades minska jordbrukets klimatpåverkande utsläpp med 0,4 megaton till 2030. Nu skärper man de här åtgärderna så att minskningen beräknas till 0,6 megaton, bland annat med satsningar på våtmarksodling, beskogning, metanbindning och biogasproduktion, begränsning av röjning av nya åkermarker och ett program för klimatvänlig och ekologisk mat.
Regeringen har inte än beslutat hur man ska genomföra jordbrukets klimatåtgärder, och därför är det oklart vilken prislappen blir. Klart är bara att bönderna inte ska behöva betala notan.
Tvärtom öppnar regeringen för att producenterna ska kunna tjäna pengar på att de binder kol. Miljöministeriet ska börja skissa på en koldioxidbörs för det ändamålet.
I trafiken börjar man planera för ett nationellt system för utsläppshandel eftersom det är i högsta grad osäkert om det föreslagna EU-systemet någonsin blir av. Avsikten är att lansera ett nationellt system bara om utsläppen inte annars minskar snabbt nog.
Därtill ska staten satsa mer på infrastruktur för laddning av elbilar och skissa på en form av kilometerbaserad skatt. Det är oklart hur mycket alla de här besluten i kombination med de tidigare kommer att öka kostnaderna för den som kör en bensin- eller dieselbil, vilket har blivit klart dyrare de senaste veckorna.
– Kriget bara stärker uppfattningen att en avveckling av beroendet av importerade och fossila bränslen är motiverat av både klimatpolitiska och säkerhetspolitiska skäl. Vi behöver påskynda den avvecklingen också med tanke på försörjningsberedskapen, säger Emma Kari.

Kriget hot mot kolsänkan

Beträffande uppvärmningen av byggnader lovar regeringen att komma husbolag till mötes med lånegarantier i den mån man vill investera till exempel i värmepumpar.
Och skulle allt detta inte räcka till är regeringen överens om att en del av utsläppsbehovet inom hela den här sektorn kan överföras på markanvändningssektorn. Det betyder att en något mindre utsläppsminskning än önskat i princip kan kompenseras med en i samma mån större kolsänka.
Det kanske ändå inte går i praktiken. Ingen kan nämligen för närvarande beräkna hur mycket avverkningsbehovet kan öka i Finland i och med kriget. Större avverkningar äventyrar kolsänkan. En regeringskälla säger till HBL att fredagens beslut knappast var det regeringen behöver ta i klimatväg.
Trots det är regeringen mycket närmare målet än förut, och alldeles uppenbart löper jobbet smidigare och mer samstämmigt än i början av valperioden.
Ministergruppen för klimatfrågor stod till exempel helt enig bakom fredagens beslut. Partierna ska ha bråkat mer om formuleringar än om substans. Nu ser det ut som att Marinregeringen verkligen lyckas styra in Finland på ett spår som syntes synnerligen avlägset då regeringen fastnade i startgroparna på sitt klimatmöte i Nordsjö för bara drygt två år sedan.
Hur det här har gått till är för utomstående en gåta. Personkemi, viskar en del i kulisserna. Kanske det, men det förklarar inte allt. Möjligen har också kriget ökat förståelsen för att en snabbare klimatomställning behövs för försörjningsberedskapen och den nationella säkerheten.
Fastän regeringen är överens om utsläppsminskningarna är det känt att beräkningen av kolsänkan är en svår övning i sig. Kolsänkan, som i ett klimatneutralt samhälle ska kompensera för alla de utsläpp man inte lyckats eliminera, kan fluktuera oerhört mycket från år till år. Hur Ukrainakriget på sikt påverkar nyttjandet av inhemska skogsresurser, och hur det påverkar klimatekvationen är fortsatt en gåta.

ANDRA LÄSER