Svenska Teaterns enkla budskap berörde mig mera än alla brummande lastbilar – men är vår röst för svag?

Häromdagen gick jag hem från en privat biografföreställning som en filmhungrig vän ordnat för en liten, och socialt distanserad, kompisgrupp. Helsingfors var tyst och stilla och badade i vackert aftonljus. Svenska Teaterns ljusslinga fångade min uppmärksamhet: ”Vi saknar er och längtar efter att få mötas i salongen”. Det korta budskapet fick min färdigt kulturberörda kropp att skälva. Så jag saknar er!

På valborgsmässoafton fick vi ta del av resultaten för statens budgetförhandlingar. Kulturmedlen minskar under de två kommande åren med ca 40 miljoner. Följande dag fick också universitetens forskningsbudget ett tag med osthyveln: 35 miljoner försvann.

Samtidigt har vi fått ta del av ett förslag som skulle begränsa publiken i konsertsalar och teatrar genom att förlänga kravet på två meters avstånd mellan alla närvarande tills årets slut, en åtgärd som skulle innebära att många av våra kulturhus inte har råd att hålla öppet över huvud taget.