Författaren Monika Fagerholm i sitt sommarprat: "Jag var socialt hopplös och teg"

– Jag teg mig genom gymnasiet och mitt första viktiga kärleksförhållande. Jag sade inte ett ord. Man kan inte vara tillsammans med en person som är tyst, så det är ett ganska plågsamt ungdomsminne. Samtidigt har jag börjat se med ömhet på den konstiga, skygga krabaten jag var på den tiden. Jag var socialt hopplös, men det fanns andra saker som växte i mig. Sådant viktigt som blev avgörande för mitt författarskap, säger Monika Fagerholm. 

Sedan 1998 är Fagerholm bosatt i Raseborg dit hon flyttade från Helsingfors. Hon trivs mycket bra och skulle inte kunna bo på ett annat ställe. 

– Jag minns de första kvällarna jag vandrade från tågstationen i Ekenäs till mitt dåvarande hem, Villa Snäcksund i friluftsområdet Hagen. Jag vandrade genom den tysta, tomma staden. Inga människor någonstans, trots att klockan bara var sextiden på kvällen. Det var bara skuggor i fönstren och det väckte skräck i mig. Jag sprang snabbt till villan, tände alla ljus och började skriva.  Det var under några intensiva veckor som romanen Lola upp och ner föddes. En roman som utspelar sig en fiktiv småstad. 

"Det man inte kan tala om måste man tiga om". Ett ordspråk som enligt Fagerholm är okej först när man är på det klara vad man inte kan tala om och varför. 

– Våldtäkter, sexuella övergrepp och trakasserier. Lagstiftning kan förändras och som tur har vi lagförändringar på kommande, men de tystnader som ligger kring de här brotten i samhället är svårare att komma åt. Ändå är det exakt det vi behöver göra. Om vi på riktigt ska kunna skydda, förebygga och bära ansvar. Stigmatiseringen kring sexbrott är enorm för offren framför allt. Flickor och kvinnor som inte kan eller vågar prata med fruktansvärda följder, säger Fagerholm. 

Här kan du läsa vilka andra sommarprat som sänds i Yle Vega i sommar.