Europa återhämtar sig och skapar en bättre kontinent för våra barn

Den europeiska integrationen byggs på en kedja av generationer och avgörande ögonblick. Nu är det vårt ögonblick att skapa ett bättre Europa för våra barn.

13.06.2020 05:55

Ett virus har dragit in och skakat om världen kraftigare än en gigantisk, global orkan. Ingen jordbävning, ingen konflikt, ingen finanskris, inte ens ett krig har på så kort tid påverkat så mycket i så stora delar av världen. Hela industrier har stannat, gränser har stängts, människor har förlorat jobb och försörjning och inte minst: över 400 000 har hittills dött i sviterna av covid-19.
Också vårt europeiska projekt står nu inför sin största utmaning hittills. Inom EU har viruset drabbat alla, men olika regioner och länder olika hårt. Det kom in tidigt med våldsam kraft i Italien och Spanien, medan andra länder fick mer tid att vidta åtgärder och förbereda sina sjukvårdssystem. Alla har sökt skydda sina medborgare med nedstängningar och restriktioner, som i sin tur slagit hårt mot samhällens hela funktionssätt.
Hur möter man en kris av så här stora mått? En sak är vi säkra på; man gör det inte ensam. Varken som enskild människa eller som enskilt land.
När insikten kom om vidden av krisen agerade EU snabbt och kraftfullt. Med stöd till utveckling av vaccin och diagnostik, med gemensam upphandling av sjukvårdsutrustning, med hjälp till permitteringsstöd, med samordning och råd kring tillfälligt stängda gränser och mycket annat.
Nu är det dags för nästa steg.
Den 27 maj presenterade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ”Next Generation Europe”. Det är ett kraftfullt återhämtningspaket på 750 miljarder euro som läggs utöver det reviderade budgetförslaget för 2021–2027 på 1 100 miljarder euro. Ett finansiellt stöd på totalt 1 850 miljarder euro alltså, för en återstart av Europas ekonomier.

Det här är inte pengar som kravlöst går in i medlemsländernas statskassor. Pengarna i återhämtningsplanen är kopplade till EU:s strategiska mål och ska användas för investeringar i grön omställning, digitalisering, forskning och utbildning. Det handlar om att sunda företag som kraschlandat i coronakrisen ska få hjälp att överleva och investera för framtiden.
I exceptionella tider som denna är det rimligt att EU lånar på kapitalmarknaden med unionens starka kreditvärdighet som grund. Pengarna kanaliseras sedan till medlemsländerna via program för återuppbyggnad som följs upp och kontrolleras av kommissionen och EU-parlamentet. 500 miljarder euro går som bidrag, 250 miljarder som lån.
En del av de föreslagna resurserna ska gå till omedelbara insatser för forskning på vaccin och behandlingsmetoder och ett nytt hälsoprogram.
Det är ett enormt åtagande av medlemsländerna och EU gemensamt. Förslaget präglas av solidaritetstanken; de regioner som drabbats hårdast får mest stöd. Men det är också ett förslag som gynnar hela EU:s gemenskap, inte minst de länder vi känner bäst i EU:s norra del. Att hela vår inre marknad återhämtar sig är i högsta grad också i de nordiska medlemsstaternas intresse.
Hälften av Sveriges bnp kommer från utrikeshandel, största delen av handeln sker med andra EU-länder. Cirka 1,5 miljoner svenskar försörjer sig på jobb i exportindustrin.
I Danmark bidrar utrikeshandeln till över hälften av bnp, och cirka 25 procent av arbetsstyrkan, 730 000 personer, är beroende av den.

 Finland är extremt exportberoende, 60 procent av exporten går till den europeiska inre marknaden och exportindustrin sysselsätter 1,1 miljoner personer.
Ett Europa med massarbetslöshet och konkursade företag skulle slå direkt in i de nordiska ekonomierna. Om EU:s hjul slutar snurra har vi ingen fungerande inre marknad att sälja till.
Inga av EU:s medlemsländer är betjänta av fattigdom och utslagning i en annan del av kontinenten. Misär är en farlig grogrund för social oro och politiskt kaos som kan sprida sig. Nu gäller det för oss att ta vara på våra ungdomar och allas vår framtid.
Förslaget i Next Generation handlar verkligen om nästa generation, våra barn och ungdomar. Det finns inget gott med det virus som lamslagit stora delar av världen. Men nu har det hänt, och återhämtningspaketet är konstruerat för investeringar för framtiden. Kopplat till EU:s traditionella budget med uppföljning för varje land går det att styra mot våra strategiska mål, bland annat ett koldioxidfritt Europa 2050. Paketet är avsett att erbjuda oss en bro till det framtida Europa.
Nu handlar det om att ta sig ur en kris tillsammans eller försöka på egen hand. I den globala, tuffa marknad vi befinner oss är det en enorm skillnad att vara i en gemenskap med 450 miljoner invånare i stället för tio miljoner.
Kostnaderna för EU-medlemskapet diskuteras ofta och det är bra.
Men fördelarna glöms tyvärr lika ofta. För att nämna några: en enorm konsumentmarknad för företag och tjänster, fri rörlighet för människor, möjligheter att jobba i hela EU, möjligheter till studier, samarbetsprojekt inom innovation och forskning, kulturutbyte, brottsbekämpande samarbete och inte minst: en starkare röst i internationella sammanhang och vid förhandlingar.
Kanske dessa fördelar alltför lättvindigt tas för givna. Den europeiska integrationen byggs på en kedja av generationer och avgörande ögonblick. Nu är det vårt ögonblick att skapa ett bättre Europa för våra barn.

Jutta Urpilainen,

kommissionär för internationella partnerskap,

Margrethe Vestager,

kommissionär, verkställande vice ordförande ansvarig för Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern,

Ylva Johansson,

kommissionär för inrikes frågor

ANDRA LÄSER