11 000 kräver att Migri granskas

11 000 vädjar för en oberoende granskning av Migrationsverkets verksamhet.Bild: Lehtikuva/Jussi Nukari

Det behövs en oberoende granskning av Migrationsverkets verksamhet och lagenligheten i den. Det anser 11 000 personer som undertecknat en vädjan om saken, som överlämnades till inrikesminister Paula Risikko på tisdagen.

Undertecknarna kräver att regeringen tillsätter en oberoende utredningsgrupp för att utreda lagenligheten i Migrationsverkets processer och beslut, där undertecknarna ser en rad missförhållanden: tolkningen uppfyller inte alltid kvalitetskraven, besluten innehåller många sakfel och polisens förfaranden är inte enhetliga. Dessutom avviker Migrationsverkets bedömningar av säkerhetsläget från andra västländers bedömningar, och detsamma gäller andelen negativa asylbeslut, står det i vädjan.

I vintras kritiserade 10 000 kulturarbetare och ett hundratal professorer och andra akademiker asylpolitiken och de finländska asylbesluten i egna skrivelser, men Erna Bodström, som är en av krafterna bakom den aktuella vädjan, hoppas på resultat den här gången.

– Vi kommer med ett konkret förslag: att få till stånd en oberoende granskning. Det är en helt konkret sak som kan göras.

Men förvaltningsdomstolarna granskar ju besluten, räcker inte det?

– Domstolarna använder samma landinformation som Migrationsverket och litar på deras åldersbestämningar. Hur bra asylbesvären är beror också mycket på vilken jurist den sökande råkar få till sin hjälp.

Bodström, som till vardags är forskare i kommunikation, har läst 150 asylbeslut och tills vidare gått igenom 78 av dem systematiskt. Hon har också ställt dem mot intervjuprotokollen, där allt som sägs i asylintervjun finns med.

– Det händer till exempel ofta att följdfrågorna uteblir. Sedan kanske man i beslutet hänvisar till att den sökande berättat bara ytligt om en sak – trots att man alltså inte frågat. Centrala saker i intervjun kan helt saknas i beslutet. Och ofta känns motiveringarna vaga och svepande, till exempel till att Migrationsverket inte tror på en berättelse. Men då det gäller liv och död räcker det inte, då måste man motivera grundligt varför man inte tror på den sökande, det räcker inte att bara säga lite löst att berättelsen är för generell.

Bodström ser problem också i hur landinformationen används.

– Samma fraser om säkerhetsläget återfinns i många av besluten, de beaktar inte att de sökandes situation ser olika ut.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00