11 000 flickor riskerar att bli könsstympade i Sverige – I Finland saknas statistiken helt och hållet

En stor del av alla somaliska, etiopiska och kurdiska kvinnor som är bosatta i Finland har blivit könsstympade. Förbundet för mänskliga rättigheter vill sätta stopp för den seglivade sedvänjan med hjälp av diskussionsgrupper.

Omkring 200 miljoner kvinnor har utsatts för könsstympning. Närmare 3 miljoner flickor drabbas av ingreppet varje år. I Europa finns det omkring en halv miljon könsstympade kvinnor.

– Vi har inga siffror på problemets omfattning i Finland. De svenska myndigheterna har däremot bedömt att det finns omkring 38 000 könsstympade kvinnor i landet, säger chefen Johanna Latvala på Förbundet för mänskliga rättigheter.

Enligt den svenska Jämställdhetsombudsmannens kalkyler riskerar närmare 11 000 flickor att bli utsatta för könsstympning varje år.

Fysisk smärta och trauma

Könsstympning är en uråldrig sedvänja som tillämpas i Afrika, Mellanöstern och delar av Asien där man skär bort delar av flickors könsorgan. Den våldsammaste varianten, som kallas faraonisk könsstympning, går ut på att stympa blygdläpparna och klitoris och sy ihop såret så att det lämnas en liten öppning för urinering, menstruation och sexuellt umgänge. Enligt världshälsoorganisationen WHO finns det tre olika huvudtyper av könsstympning.

– Alla former av könsstympning förorsakar mycket fysisk smärta och ett psykiskt trauma som följer med många av de här kvinnorna hela livet. Många omskurna invandrarkvinnor tampas med ångest och rädslor i samband med läkarbesök och förlossningar, säger Latvala.

Enligt Latvala är det allt fler könsstympade kvinnor som låter sig opereras för att reparera de fysiska skadorna. I Finland är det framför allt Tölö sjukhus som erbjuder sådana plastikkirurgiska lösningar.

Sedvänjan att könsstympa flickor är inte bunden till religiösa riter och har därmed inte en direkt koppling till vare sig islam eller kristendomen, uppger Förbundet för mänskliga rättigheter.

– Orsakerna till könsstympning varierar. Omskärelse förknippas ofta med ord som ära och redbarhet eller så betraktas kvinnan inte som "ren" innan hon har blivit omskuren, säger sakkunniga Solomie Teshome på Förbundet för mänskliga rättigheter.

I hur stor utsträckning handlar könsstympning om patriarkalt förtryck?

– Visst handlar det om männens sätt att kontrollera kvinnornas sexualitet. I många kulturer ställs dessutom kravet att den trolovade kvinnan ska vara könsstympad för att kvinnans familj ska kunna få en hemgift av makens föräldrar, säger Teshome, som själv har sina rötter i Etiopien.

Solomie Teshome på Förbundet för mänskliga rättigheter leder diskussionsgrupper som kretsar kring kvinnlig könsstympning. Omkring 400 personer har deltagit i grupperna i år. Bild: Pressbild/Förbundet för mänskliga rättigheter

Straffbar handling

Enligt den finska strafflagen är könsstympning en straffbar handling som har brottsrubriceringen grov misshandel.

– Det är också straffbart att ta med sig sitt barn till sitt forna hemland och låta barnet bli könsstympat där, trots att det sker i ett land där kvinnlig omskärelse är tillåten, säger Johanna Latvala.

Enligt Förbundet för mänskliga rättigheter behövs kraftfulla satsningar på förebyggande arbete där man dels medvetandegör invandrare om sedvänjans skadlighet och dels erbjuder utbildning till personal som kommer i kontakt med könsstympade kvinnor i social- och hälsovården.

– Proffsen i hälso- och sjukvården har en skyldighet att påtala riskerna med könsstympning. Om man misstänker att en flicka kommer att bli könsstympad ska man göra en polisanmälan. I praktiken fungerar det här ändå inte alla gånger, säger Latvala.

På Läkarförbundet uppger man att nya fall av könsstympning kommer till förbundets kännedom med jämna mellanrum.

– Våra medlemmar påträffar regelbundet aktuella fall av könsstympning där det finns skäl att misstänka att stympningen har skett i Finland eller i samband med en resa i det forna hemlandet, säger vice verksamhetsledare Hannu Halila på Läkarförbundet.

Trots att Läkarförbundets medlemmar har polisanmält fallen existerar ingen statistik om problemets omfattning.

– Vi har ingen egen intern kodning av de fall som berör könsstympning och då fallen klassas som grov misshandel så syns könsstympningen inte i våra system, säger polisinspektör Måns Enqvist på Polisstyrelsen.

Enqvist deltar i ett flertal arbetsgrupper som har pejling på det förebyggande arbetet som syftar till att motarbeta sedvänjan i Finland. Han skönjer en ljusning i horisonten i Afrikas horn.

– Såväl Somalia som Somaliland har förbjudit könsstympning, vilket har en stor inverkan på attityderna bland de somalier som bor i Finland, säger Enqvist.

På Förbundet för mänskliga rättigheter känner man av förändringens vindar redan nu. Förbundet leder en lång rad diskussions- och terapigrupper där invandrade kvinnor och män kan ventilera sina känslor kring problematiken.

– Det handlar om att bygga upp förtroende så att alla känner sig trygga. Många talar för första gången i sitt liv om könsstympning så det gäller att hantera det hela varsamt, säger Solomie Teshome.

Omkring 400 personer har i år deltagit i förbundets diskussionsgrupper. En tredjedel av dem är män.

– Det är många män som kontaktar oss och säger att de vill motarbeta kvinnlig könsstympning. Jag är så stolt över de här männen, säger Teshome och ler.

Pippi skuttar omkring på Finns sommarteater

Pippi Långstrump, Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump, är en av Astrid Lindgrens mest kända och populära figurer. Sommaren 2019 skuttar hon omkring på Finns sommarteaters (tidigare Glims sommarteater 1973-2005) scen i Esbo till Georg Riedels välkända musik. Senast spelades Pippi på Finns år 2006 och det var alla tiders publiksuccé på sommarteatern med nästan 6000 åskådare! Då spelades huvudrollen av Josefin Silén, som sedan dess utbildat sig till musikalartist i Sverige och i höst spelar Esmeralda i Ringaren i Notre Dame på Tampereen Teatteri. 29.3.2019 - 07.54