100 år sedan första världskriget tog slut - så påverkades Finland av Europas "urkatastrof"

Vladimir Lenin godkände Finlands självständighet, för han tänkte att det ändå handlade om ett tillfälligt arrangemang. Här håller han tal i Moskva på hösten 1918 under årsdagen för bolsjevikernas revolution. Bild: HBL-arkiv /TASS

– Både Tyskland och Ryssland förlorade första världskriget. Det var det som gav Finland en reell chans att utvecklas till en självständig stat, säger professor Henrik Meinander. Han framhåller att de avgörande händelserna i Finland inte går att förstå rätt utan världskrigskontexten.

Första världskriget 1914–1918 var de stora imperiernas svanesång. Det ryska, tyska, österrikiska, osmanska och i förlängningen också det brittiska imperiet knakade i fogarna och smulades sönder.

Det var kriget där generaler fostrade i 1800-talets krigföring skickade sina nationers söner i gapet på moderna kulsprutor, eldkastare och giftgas som förvandlade kriget till en industriell masslakt. På lerfälten vid Somme och Verdun mejades franska, tyska och brittiska soldater ned i hundratusental medan råttorna åt deras redan fallna kamraters lik.

Det var också kriget som såg en lång rad nya europeiska stater födas. En av dem var Finland som efter ett blodigt inbördeskrig steg fram som en demokratisk republik. Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet, går genom några av världskrigets nyckelfaser ur finländsk synvinkel.

1. Uppsving

När världskriget bröt ut på sensommaren 1914 var Finland en del av det ryska imperiet, som stod på den allierade sidan med Tyskland som huvudfiende. På grund av hotet om ett tyskt anfall via Finland hade Ryssland gått in för att knyta Finland starkare till kejsardömet. Men inledningsvis undvek Finland att dras med i krigets malström.

– Dels av geografiska skäl, dels för att våra medborgare inte var värnpliktiga och alltså inte tvungna att ställa upp i kriget för Ryssland, säger Meinander.

På kort sikt gagnade krigsutbrottet rentav Finland ekonomiskt.

– Industrin kunde sälja metall- och pappersprodukter och andra förnödenheter i mycket större skala. Helsingforsbörsen, grundad 1912, upplevde alla tiders rusning. Klipska börshajar flyttade över kapital från aktier till fastigheter och lade grunden för stora förmögenheter. Högkonjunkturen varade fram till hösten 1916, säger Meinander.

Ryska soldater på väg till fronten från järnvägsstationen i Helsingfors. Många hälsade krigsutbrottet med glädje men verkligheten skulle snabbt ta död på alla illusioner. Bild: Helsingfors stadsmuseum/Timiriasew Ivan

Första världskriget: slaget vid Verdun 1916. Lerig och vattenfylld skyttegrav med tre soldater i förgrunden. Förhållandena i skyttegravarna var omänskliga och dödssiffrorna högre än någon hade kunnat ana. Europa talade efteråt om den förlorade generationen. Bild: TT-arkiv

2. Kaoset i Ryssland öppnar för självständighet

Ur rysk synvinkel började kriget mot Tyskland gå allt sämre. Disciplinen urholkas, det enorma ryska imperiet är i sönderfall och den socialistiska rörelsen vinner terräng. I mars 1917 tvingas tsar Nikolaj II abdikera och i november griper bolsjevikerna makten med Vladimir Lenin i spetsen. Ur finländsk synvinkel upphör personalunionen med Ryssland som var bunden till kejsaren.

– Bolsjevikerna hoppades på en socialistisk kupp också i Finland. En ung Josef Stalin var i Helsingfors i slutet av november och huserade i korridorerna när socialdemokraterna höll möte i Folkets hus i Hagnäs, berättar Meinander.

Men samtidigt hade Finlands kontakter med Tyskland intensifierats.

– Tyskarna, som redan var inställda på att inleda fredsförhandlingar med bolsjevikerna, uppmanade den finländska senaten att förklara Finland självständigt. Det var tysk geopolitisk strategi, man visste att man lätt kunde skicka över trupper till Finland, vilket man sedan också gjorde på våren 1918, säger Meinander.

Senaten, under ledning av Pehr Evind Svinhufvud, förklarar landet självständigt och detta godkänns av lantdagen den 6 december 1917. Lenin lovar respektera Finlands suveränitet – bolsjevikerna tänker att Finland ändå inom kort får socialistiskt styre.

3. Inbördeskriget och den tyska kopplingen

Motsättningarna mellan vita och röda störtar Finland in i ett blodigt inbördeskrig. Den vita sidan får tyskt stöd, den röda sidan sovjetiskt.

Vid Nylands och Vasa nation hade det redan länge funnits förhoppningar om en tysk intervention för att lösgöra Finland från Ryssland. Nästan 2 000 unga män hade i hemlighet skaffat sig militär utbildning i Tyskland. Dessa jägare kom att bilda kärnan i den vita armén under inbördeskriget, som sammanlagt krävde nästan 40 000 dödsoffer.

Händelserna på den internationella scenen påverkar i hög grad inbördeskrigets utgång.

– I början av mars 1918 tvingar tyskarna, som avancerat ända fram till Baltikum, bolsjevikerna till fred i Brest-Litovsk. I fördraget ingick ett löfte om att alla ryska trupper skulle dras bort från Finland. Det här försvagade läget för de röda på ett avgörande sätt, säger Meinander.

Tyskarna förberedde en landstigning i Finland, oberoende av vad den finländska senaten tyckte.

– Orsaken var inte primärt att befria Finland, utan att se till att bolsjevikerna höll fast vid överenskommelserna. Den tyska Östersjödivisionen under Rüdiger von der Goltz landstiger i april 1918 och knäcker det röda motståndet i södra Finland på elva dagar, säger Meinander.

Tyskarnas segertåg i Helsingfors. Senator Otto Stenroth håller tal till generalmajor Rüdiger von der Goltz på Senatstorget den 14 april 1918. Bild: Helsingfors stadsmuseum/G. Lönnqvist

4. Från monarkiplaner till republik

Den ryska tiden i Finland var över. Under slutskedet av första världskriget tillhör Finland det kejserliga Tysklands intressesfär. Tyska militärer börjar styra och bestämma om hur den finska armén ska organiseras. Nu smids planer på att göra den tyska markgreven Fredrik Karl av Hessen till Finlands kung med namnet Väinö I.

Men om den tyska krigsframgången var god i Östeuropa var läget annorlunda på västfrontens likbeströdda slagfält, där USA gått med i kriget på den allierade sidan. Skakade av ett inre uppror – novemberrevolutionen – och tillbakapressade vid fronten tvingas tyskarna sluta fred. Kejsaren Vilhelm II abdikerar.

I Finland tänker man om när man förstår att det inte kommer att gå bra för Tyskland. Det gällde att söka erkännande för självständigheten hos världskrigets segrarmakter, och då var utnämningen av en tysk prins till kung politiskt inkorrekt. Monarkiplanerna begravs och den nya republiken Finland tar form.

– Både Tyskland och Ryssland förlorade första världskriget. Det var det som gav Finland en reell chans att utvecklas till en självständig stat. Egentligen borde året 1919 uppmärksammas som Finlands stora självständighetsår. Det var då vi fick en egen republikansk konstitution, säger Meinander.

– Samtidigt uppstår många andra randstater, som Estland, Lettland och Litauen. Stater som Adolf Hitler och Josef Stalin tyckte var onödiga och ville sopa bort.

Röda korset samlade in förnödenheter och sjukvårdsmateriel som skickades till soldaterna. Bild: Helsingfors stadsmuseum/Timiriasew Ivan

Ryska styrkor lastar kanoner på tågvagnar i Helsingfors. Bild: Helsingfors stadsmuseum/Timiriasew Ivan

Järnvägsstationen i Helsingfors: sårade ryska soldater som återvänt från fronten. Bild: Helsingfors stadsmuseum/Timiriasew Ivan

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning