Inflationslotto

Har du någonsin grubblat över att den officiella inflationsstatistiken inte stämmer överens med dina egna upplevelser? Skälet är psykologiskt: ofta minns vi vad specifika saker, som en glass eller en liter bensin, kostade då vi var barn. Jämförelserna underlättas inte av det mest omfattande valutabytet i historien: för 20 år sedan sattes eurosedlar och -mynt i omlopp i tolv EU-länder. Därtill upplever vi prishöjningar starkare än prissänkningar, och fokuserar kraftigt på saker vi handlar oftare men ignorerar sällanköp – det vi införskaffar med lägre frekvens.

Framför allt skiljer sig den individuella konsumtionen åt. Här finns två avgörande element: hur vi definierar livskvalitet, och hur vi bor – i singelhushåll, med barnfamilj eller som pensionär. Är du normalt sett ute på svängen, rör dig i folkvimlet? Den som unnar sig lyx, satsar sina surt förvärvade sekiner på resande, kultur och restaurangliv, upplever en helt annan sorts inflation än den som föredrar matlagning och myskvällar därhemma. Somliga vill ha den trendigaste mobilen, kläderna och skorna, medan asketer nöjer sig med 15 år gammal "dumtelefon". Ena lägret sätter pekuniär sprätt på inredning och trädgårdsskötsel, det andra föredrar båtliv eller vandring, inte sällan utrustade med de senaste mojängerna.

Vi lever numera i ett inflationssamhälle. I fjol var inflationen i Finland i genomsnitt 2,2 procent, den högsta nivån sedan 2012. Att inflationen nu börjat ta fart signalerar delvis en naturlig återhämtning, då stora delar av ekonomin tvärdog under distanstillvaron 2020. Men samtidigt: i december 2021 var inflationen uppe i 3,5 procent, i euroområdet hela 5 procent. USA registrerade en 7 procents inflation på årsbasis – den högsta ökningen på 40 år.