Varför kom det in så få ungdomsinitiativ? Och varför fungerar sajten där man kan skicka in dem så dåligt? I ett brandtal satte 16-åriga Nella
Salminen de erfarna politikerna i Helsingfors stadsfullmäktige på plats.
– Jag rekommenderar fullmäktigeledamöterna att bekanta sig med den webbplats som vi diskuterar. För tyvärr länkar den nya webbplatsen tillbaka till den gamla webbplatsen som inte fungerar, sade hon.
Vilken helsingforsisk tonåring som helst som är 13-17 år kan lämna in ett ungdomsinitiativ. Till exempel om att staden borde bygga tillräckligt breda park- och strandbänkar där unga kan sitta och ta det lugnt på.
Men under sex månader har det bara rasslat in två förslag i det så kallade initiativsystemet. Unga gör inte sin röst hörd, eftersom staden inte lyckats ge tillräckligt bra information om var man kan lämna in ett initiativ, var budskapet från Salminen och flera andra av hennes kolleger från Helsingfors ungdomsråd.
– Det är oroväckande att höra att initiativsystemet inte är känt på bred front och att det inte är en tillräckligt lockande kanal för unga att påverka på, sade fullmäktigeledamoten Reetta
Vanhanen (Gröna).
Enligt Vanhanen, som också är gruppordförande, är det hög tid att få webbplatsen i skick.
Politikerna i Helsingfors stadsfullmäktige får höra vilka initiativ ungdomarna lämnat in två gånger om året.
Usb-laddare och sommarsedlar
– Initiativen är inte det enda eller bästa sättet ungdomarna kan påverka på. I stället borde man prioritera att alla unga kommer åt att påverka i sin egen stadsdel, sitt eget område och sin egen skola på gräsrotsnivå, sade den biträdande borgmästaren Paavo Arhinmäki (VF).
Han lyfte också fram att det nu finns en arbetsgrupp som precis börjat jobba med att förnya initiativsystemet. De ska bli klara före slutet av oktober.
Vad är ett ungdomsinitiativ?
Unga som är 13-17 år gamla kan skicka ett initiativ till Helsingfors stad.
Staden vill på det här sättet uppmuntra dem att delta i det samhälleliga beslutsfattandet.
Samtidigt får staden insyn i vad de unga hoppas på och vad de vill.
Det så kallade initiativsystemet började användas 2015 och är unikt både i Finland och utomlands.
Initiativen lämnas in på webbplatsen Nuorten Helsinki (Ungdomarnas Helsingfors), per e-post eller skriftligen till stadens registratorskontor.
Den som svarar på initiativet är borgmästaren eller den biträdande borgmästaren.
Två gånger om året presenteras initiativen i stadsfullmäktige.
Ledamöterna får då höra om initiativen förverkligats eller inte.
Arhinmäki valde att lyfta fram några ungdomsinitiativ som faktiskt förverkligats under de senaste åren.
– Usb-laddare i metron, direktnummer som återinförts till tandregleringen, tjänster för unga i Ode, sommarsedlar som delas ut åt en större grupp, regnbågsvänligt kafé, kortare behandlingstid för ett initiativ, ändrade öppettider i ungdomslokaler och lokala evenemang som ordnats.
Nella Salminen tog upp hur det var barn och unga i grundskolan som röstade allra mest i deltagandebudgeten Omastadi.
– Speciellt i högstadiet röstades det under lektionerna. Skolorna, ungdomsgårdarna och de sociala medierna var full av reklam. Läget är ett helt annat för initiativkanalen. Varför?
Reetta Vanhanen höll med om att det behövs mer information om initiativen och föreslog en kontaktperson ute i skolorna.
Ungdomsrådet i Helsingfors
Är ett organ där unga kan påverka ärenden inom beslutsfattandet i Helsingfors.
I rådet sitter trettio 13–17-åriga helsingforsare.
Medlemmarna till rådet väljs vartannat år i ett val.
Unga från rådet har rätt att vara med på och yttra sig på möten i stadens olika nämnder.
Det har de också i Mukana-programmet, som förebygger utslagning bland unga.
Också i programmet för utveckling av barn- och familjetjänster LAPE får man vara med.
Minst två gånger om året får rådet träffa stadens borgmästare och de biträdande borgmästarna.
De träffar också ofta stadens sektorchefer, experter, tjänstemän och anställda vid de olika sektorerna.
Det sittande ungdomsrådet inledde sin period i januari i år.
Enligt ledamoten Silja
Borgarsdottir-Sandelin (SFP) måste frågan om ungas politiska deltagande tas på allra största allvar.
– Vi måste ställa oss själva frågan: hur behandlar vi frågorna i den här salen. Hur fortskrider de och hur berättar vi att de olika initiativen verkligen har förverkligats?
"Måste bli bättre
Nella Salminen pekade ut det enligt henne svaga samarbetet mellan olika sektorer i staden.
– Speciellt sektorn för fostran och utbildning och sektorn för kultur och fritid måste, efter det här mötet, bli bättre på växelverkan.
Hon får hela tiden höra kommentarer om exempelvis rutterna i kollektivtrafiken och bristen på lokaler för unga.
– Det skulle vara så fantastiskt om allt syntes i initiativsystemet, annars får vi inte höra om de här problemen från ungdomarna över huvud taget.
Salminen fortsatte:
– I Helsingfors är ungas delaktighet, speciellt i stadens beslutsfattande, bedrövligt jämfört med andra kommuner. I går anmärkte den biträdande justitiekanslern på att hörandet av ungdomsrådet har försummats.
Biträdande borgmästare Nasima
Razmyar (SDP) såg mycket ödmjuk ut när hon kommenterade problemen.
– Vi ska förbättra samarbetet, jobba mer tätt och agera så att ni är stolta över oss.
ANDRA LÄSER

Åland
Viking Line reagerar på två texter i Nya Åland – drar in hela årets annonsering
09.06.2023 11:38


Sjukdomar och diagnoser
Lassi och Sara har dödlig muskelsjukdom som resten av Norden scannar nyfödda för – men inte Finland
10.06.2023 05:00

Kriget i Ukraina
Kommentar: Ukrainas anfallstaktik får kritik – även från finsk officer
09.06.2023 20:59
