Kommunerna tampas med coronakrisen men ministern har få konkreta löften

Kommunminister Sirpa Paatero (SDP) hoppas att kommunerna inte ska säga upp eller permittera sina anställda, men kan ge få konkreta löften.

Kommunminister Sirpa Paatero (SDP) har tills vidare inga konkreta löften till kommunerna som tampas med coronaviruskrisen. Arkivbild.
Nu behövs kommunerna och kommunernas anställda, konstaterade kommunminister Sirpa Paatero (SDP) på regeringens presskonferens på måndagen.
Många av de för samhällets fortsatta funktion mest kritiska uppgifterna sköts av just kommunerna.
– Till exempel undervisningen och social- och hälsovården samt kommunal infrastruktur, till exempel vatten, avfall och energi, säger Paatero.
Paatero säger att regeringen har uppmanat kommunerna att skapa beredskapsgrupper så att det inte uppstår några hinder för det kommunala beslutsfattandet.
Det är också viktigt att kommunernas invånare hålls uppdaterade om de tjänster som kommunerna erbjuder så länge undantagstillståndet pågår.
– Kommunernas ekonomi har tills vidare inte drabbats av coronakrisen. Regeringen meddelade i förra veckan om ett ekonomiskt stödpaket som har en indirekt inverkan på kommunernas situation, säger Paatero.
Enligt kommunministern förändras situationen ändå hela tiden, vilket försvårar bedömningen. Dialogen mellan Finansministeriet och kommunerna pågår dagligen.

Regeringen vill undvika uppsägningar

Angående kommunernas anställda hoppas Sirpa Paatero att kommunerna låter bli att permittera och säga upp personal på grund av coronakrisen. Därmed upprepar hon regeringens önskemål från förra veckan.
– Vi har kring tjugo kommuner där samarbetsförhandlingar redan har inletts. På grund av coronakrisen har trycket ökat även i övriga kommuner.
Paatero anser att man i stället för uppsägningar och permitteringar ska bedöma om personalen eventuellt kan flyttas till andra uppgifter.
– Till exempel kommer servicen av över 70-åringar att orsaka mer jobb för kommunerna. Det vore bra att få mer personal där.
Regeringen har redan tidigare bestämt att tillfälliga skatteförluster från kommunalskatten och samfundsskatten kompenseras.
– Kommunernas skatteintäkter kommer att minska på grund av permitteringar och uppsägningar, men det syns inte på några veckor.
Statsandelarna betalas ut i normal ordning. Eventuella höjningar i statsandelarna ska bedömas separat.
– Det största trycket för kostnadsökningar gäller social- och hälsovården. Det att den icke-brådskande vården skjuts upp minskar inte på trycket, men senarelägger det.
Distansundervisningen innebär nya kostnader samtidigt som intäkterna från bland annat motions- och kulturtjänster minskar.
– Kommunerna har också olika investeringsprojekt och serviceköp på gång och jag tror att alla företagare är av den åsikten att de ska få fortsätta.

Inverkar inte på regeringsprogrammet

Regeringens situationsbild då det gäller kommunerna bygger på Skatteförvaltningens, Finansministeriets och kommunernas egna uppgifter.
– Rambudgetförhandlingarna är det sammanhang där vi kommer att se på den stora bilden, vilket involverar statsandelarna, säger Paatero
Mindre stödåtgärder kommer att beaktas i tilläggsbudgeten.
Paatero tror inte att coronakrisen kommer att inverka på regeringens planer på sikt, till exempel då det gäller införande av vårdarkvoten och förlängningen av läroplikten.
– Det är för tidigt att diskutera reformer som sträcker sig över flera år, säger hon.

Besvikelse för Kommunförbundet

Kommunförbundets vd Minna Karhunen är besviken på bristen på konkretion i kommunministerns uttalanden. Kommunförbundet efterlyste i söndags flera åtgärder som kommunerna behöver för att överleva coronakrisen.
– Var och en som följde med presskonferensen noterade bristen på konkreta löften, säger Karhunen.
Enligt Kommunförbundet kommer coronakrisen att kosta minst 1,5 miljarder euro för kommunerna, bland annat i form av förlorade skatteintäkter. Det minsta man kunde ha gjort är att säga hur och när dessa ska kompenseras, anser Karhunen.
– Staten lämnade kommunerna rätt så ensamma. Samtidigt är kommunerna de som ser till att allt fungerar.
Karhunen hoppas att Finansministeriet ska ta en ny titt på kommunernas föreslagna åtgärder. Förutom kompensationen av förlorade skatteintäkter hoppas hon att regeringen ska se över frågan om statsandelar.
– Man bör utforska möjligheten att se över fördelningsprincipen för samfundsskatten. Dessutom måste läget för extra statsandelar bedömas så fort som möjligt.
Även Helsingfors borgmästare, Jan Vapaavuori (Saml), uttryckte på måndagen sin besvikelse över regeringens besked så här långt.
– Jag hade hoppats på ett större tillmötesgående, sade han då han höll sin numera traditionella presskonferens på måndagskvällen.

ANDRA LÄSER