Slå en Wolt, landa upp och ner

Framgångssagan hos hemleveransbolag har en avigsida: en armbrytning på många fronter om arbetsvillkoren. Ur nordiskt perspektiv jobbar buden närmast som tvångsföretagare: utan förutsägbarhet, anställningstrygghet eller reguljära förmåner. Allt ska bekostas ur egen ficka: sjuk- och olycksfallsförsäkring, semester, pension, sjukledighet – rentav arbetsredskap och fordon. Kan en digital plattform lägga ut dessa bikostnader – som normalt hör en arbetsgivare till – på sina "partner"?

Det anser varken RFV eller Arbetsrådet, en oberoende specialmyndighet, som i oktober i fjol likaså argumenterade för att buden inte ska behandlas som självständiga frilansar, utan snarare erbjudas social trygghet som anställda. Slutsatsen nådde man dock efter intern omröstning.

Risken är att sporadiska knäck och kortvariga jobb blir regel snarare än undantag, och att en frilanstillvaro sporrar till individuell kortsiktighet där buden tummar på pensionssparandet. Driver man utvecklingen till sin absoluta marxistiska spets kan man prata om ett Lumpenproletariat, en modern underklass eller B-arbetarklass som trots diverse knäckjobb står på randen till marginalisering. Ifall dessa landar i famnen på samhället, senast vid pensionen, ackumuleras framtida systemproblem.

Wolts representanter hänvisar till egna utredningar, och menar att budens intäkter är jämförbara med tidningsutdelares. Ironiskt nog har denna yrkesgrupp varit föremål för avtalsshopping, med stor personalomsättning och rentav fattigdomsfällor som följd. Att växla över till ett billigare kollektivavtal för de anställda är ett alltför vanligt förekommande fenomen hos arbetsgivare som omorganiserar, säljer ut verksamhet eller bildar dotterbolag. Att något är lagligt betyder inte att det vore sympatiskt, etiskt – eller förenligt med ett gott arbetsklimat.

Flera kända aktörer inom plattformsekonomin, såsom taxitjänsten Uber, har tvingats slåss för sin kontroversiella affärsmodell. I regel försämrar gigarbete villkoren, och påminner starkt om lönedumpning. Den finländska lagstiftningen har inte hållit jämna steg med den digitala omställningen inom arbetslivet.

Efter att svenska medier rannsakade arbetsvillkoren hos Foodoras anställda gjorde bolaget en pudel, och tecknade kollektivavtal med Transportarbetarförbundet. En liknande utveckling har ägt rum i Norge och Danmark. I Finland ser Wolt ännu en chans till poängseger, och väljer konfrontation via domstol.

Samtidigt siktar allt fler leveransbolag på att expandera sin verksamhet: att transportera läkemedel eller erbjuda lagerhållning för snabb frakt, likt Amazon. Parallellt spanar vi en trend med så kallade "dark stores", matbutiker och restauranger som inte tar emot kunder, utan enbart servar en leveransmarknad med hemtransport av detaljhandelsvaror och mat.

Inom några år kanske en handfull stora tjänster slår rot, och erbjuder en full palett av livs- och läkemedel samt dagligvaror, inklusive leverans och kringtjänster. Snart kanske även du sitter hemma i soffan och klickar in dagliga beställningar på blommor eller grönsaker till din hemdörr.

Ifall varorna anländer inom en halvtimme, dessutom till ett billigt pris – då förtjänar väl ändå kuriren något mer än fem euro och en disträ klapp på huvudet? Kanske rentav en skälig och trygg inkomst?