Högtutbildade, välavlönade och kvinnor röstar flitigast

Samma kväll som Finland valde Sauli Niinistö till president för en andra mandatperiod fick vi veta att 66,8 procent av väljarna hade röstat (eller 69,9 procent av väljarna bosatta i Finland). Nu har Statistikcentralen benat ut mer fakta om valdeltagandet, men några egentliga överraskningar bjuder analysen inte på. Tvärtom bekräftar den snarast ett mönster som blivit känt tidigare.

Studien gäller alla som förhandsröstade samt den del av dem som röstade på den egentliga valdagen som bor på områden där elektronisk registrering användes. Därmed gäller analysen inte alla som röstade i valet, och i synnerhet Helsingfors valkrets är underrepresenterad.

Ser vi på analysgruppen får vi veta att 72,3 procent av de röstberättigade kvinnorna gav sin röst mot 66,1 procent av männen. Att äldre röstar flitigare än yngre är också känt. Den här gången nådde valdeltagande över 80 procent bara i åldersgruppen 65–74 år (81,7 procent). Även här var kvinnorna (83,3) flitigare än männen (80,0).

Lägst var valdeltagandet i åldersgruppen 20–24 år (48,1 procent), och i den gruppen var skillnaden mellan kvinnor (54,9) och män (41,8) anmärkningsvärt stor. Noteras kan också att de allra yngsta väljarna (18–19-åringarna) röstade flitigare (52,3) än 20–24-åringarna.

Vid sidan av ålder och kön utgör utbildningsnivå en tydlig markör inom valdeltagande. Bland väljare med högre högskolexamen nådde valdeltagandet 88,3 procent, och också bland dem med lägre högskolexamen överskreds 80 procent (80,8). Glappet är stort till dem som enbart har examen på andra stadiet (65,2) och ännu större till dem som bara har grundläggande utbildning (57,3).

Också inkomstnivå är en klar markör. Indelat i tio så kallade deciler var valdeltagandet högst bland dem med de högsta inkomsterna (85,2 procent) för att sjunka för varje decil ända till 50,9 procent för den lägsta inkomstklassen. Det gör en skillnad på över 34 procentenheter i valdeltagande mellan dem som tjänar bäst och dem som tjänar sämst.

>