Nordiskt samarbete erbjuder en stabil grund för hälsofrämjande


Vi behöver sammanjämka förväntningarna, och vi behöver politiska initiativ som främjar, inte hindrar, vårt forskningssamarbete. Samtidigt måste vi se till att medborgarnas tillit till forskning, forskningsetik och datasäkerhet inte äventyras.

23.04.2020 20:50
Individualiserad medicin är ett område som utvecklas snabbt. Man känner väl till hur viktiga hälsodata är för individuellt anpassad sjukvård och främjande av hälsa. De nordiska länderna kan erbjuda värdefull forskningsbaserad kunskap. Vårt mål är att i samarbete samla data som behövs för att garantera medborgarnas hälsa.
Dekanerna med ansvar för forskning och utbildning inom det medicinska området vid de nordiska universiteten träffades nyligen i Köpenhamn tillsammans med en stor skara forskare och representanter för ministerier, organisationer, stiftelser och andra intressegrupper. Man diskuterade utvecklingen av precisionsmedicin och dryftade på vilket sätt de nordiska länderna kan främja forskningen och tillämpningen av forskningsresultat på området. Deltagarna var redo för gränsöverskridande samarbete både mellan stater och discipliner. Nu är tiden mogen för nästa steg.
Tillsammans vill vi inleda forskningsprojekt som baserar sig på unika data, och som har som mål att identifiera patientgrupper som har nytta av ny slags diagnostik och nya behandlingar. Ur ett internationellt perspektiv har vi unika förutsättningar för detta, eftersom de nordiska ländernas hälso- och sjukvårdssystem utgör en enhetlig måttstock för projektet.
Vi ämnar sammanställa omfattande data som lagrats i våra register från patientjournaler och om patienters levnadsvanor med data som i dagsläget produceras med hjälp av gensekvensering och proteomik (en disciplin som möjliggör analys av tusentals gener och proteiner ur små blod- eller vävnadsprov).
Med hjälp av systematiskt forskningsarbete är det möjligt att ta fram forskningskunskap som kan nyttjas inom individualiserad vård för dagliga tillämpningar, exempelvis för enskilda patienters diagnos, behandling, prognos och förebyggande vård. Denna typ av vård grundar sig på insamling av tillräckliga bakgrundsfakta om en person och omfattande statistiska data, med hjälp av vilka man kan skapa en korrekt bild av individens sjukdomsbild. Detta i sin tur leder till bästa möjliga vård.
På detta sätt undviker man att övermedicinera patienter och använda sådana läkemedel som endast har negativa biverkningar. Den här risken kan minskas betydligt med hjälp av individualiserad vård, och vi strävar efter att effektivera särskilt individualiserade behandlingsmetoder.
För att möjliggöra en effektiv utveckling av individualiserad medicin krävs det att vi ser över de bestämmelser som reglerar användningen av hälsodata. Vi behöver allt bättre förfaringssätt för att kunna utbyta data säkert de nordiska länderna emellan, och vi arbetar på många olika sätt för att nå målet. Vi behöver sammanjämka förväntningarna, och vi behöver politiska initiativ som främjar, inte hindrar, vårt forskningssamarbete. Samtidigt måste vi se till att medborgarnas tillit till forskning, forskningsetik och datasäkerhet inte äventyras. Den här typen av samarbete i syfte att utveckla vården och behandlingsmetoderna är ytterst viktigt och kräver en ändamålsenlig referensram.
Det finns redan en lämplig referensram som skapats av Nordiska ministerrådet och Nordforsk, som redan i flera års tid har administrerat finansiering av nordiskt forskningssamarbete. Flera fina initiativ har också startats inom det tekniska området. Nu är tiden mogen för nästa steg, och vi vill lyfta fram en rapport som behandlar den infrastruktur som behövs för säker behandling av hälsodata och definierar möjligheterna till samarbete: A vision of a Nordic secure digital infrastructure for health data: The Nordic Commons (https://www.nordforsk.org/2020/vision-nordic-secure-digital-infrastructure-health-data-nordic-commons).
I vår roll som dekaner för de nordiska universitetens medicinska fakulteter ansvarar vi för utbildningen av nya läkare, och vi vet att hälsodata kommer att vara en av de mest centrala faktorerna inom hälso- och sjukvården och för främjande av människors hälsa. Vi har samlat våra styrkor för att främja utvecklingen av individuellt anpassad medicin och stärka det nordiska samarbetet. Vi hoppas att vi får det stöd som behövs för att nå våra mål.

Risto Renkonen,

dekan, Helsingfors universitet,

Ulla Wewer,

dekan, Köpenhamns universitet,

Ivar Gladhaug,

dekan, Oslo universitet,

Ole P. Pettersen,

dekan, Karolinska institutet,

Engilbert Sigurdsson,

dekan, Islands universitet,

Erik Renström,

dekan, Lunds universitet

ANDRA LÄSER