Prioritera enkelhet, annars ökar digitaliseringen hälsoklyftorna inom social- och hälsovården

Digitaliseringen av tjänsterna inom social- och hälsovården har ökat under pandemin. En av de stora visionerna och hoppet inför social- och hälsovårdsreformen är just digitaliseringen. Man jämför gärna den med de stora framstegen i kundbetjäningen inom bank- och skattesektorn.

I fråga om digitaliseringen ser man två huvudlinjer: inom verksamheten och inom kontakten med befolkningen.

Inom verksamheten "social- och hälsovårdsbyråkratin” är visionerna synnerligen lovande, ja rentav en förutsättning för att reformen skall lyckas. De stora programmen kallas "Hope”/"Toivo” och "Virta”, som syftar till heltäckande information som underlag till regionalt och nationellt beslutsfattande. Slagordet är "leder med kunskap” eller "tiedolla johtaminen”. För att ledningen för till exempel Västra Nylands välfärdsområde i realtid skall kunna följa vad som sker inom verksamheten till exempel i Ekenäs behövs en detaljerad rapportering och behandling i realtid. Allt detta är bekant från andra branscher, som kanske undrar varför man här är i släptåget. Då dessa projekt genomförs blir det effektivt, men naturligtvis kostar det en hel del.

Den andra delen av digitaliseringen är däremot mera problematisk och innehåller en hel del risker. Här gäller det människor med mycket varierande kunskap, nätförmåga och intresse. Pandemin har gett en ordentlig knuff framåt för allt detta. Det gäller elektronisk kommunikation med vårdgivarna, chattar, tidsbokningar, läsning av patientjournaler, undersökningsresultat och samtal med bildöverföring. Man kan också komma långt med väl genomtänkta elektroniska frågeformulär som patienten fyller i för att rätt bli styrd i vårdkedjan.

År 2018 sköttes 9 procent av fjärrkontakterna elektroniskt. Dessa kontakter ökade redan till omkring 20 procent 2020 och ökar troligen hela tiden. Särskilt inom företagshälsovården har detta varit populärt. Patienterna här är ju yngre och datakunniga.

Hur är det då bland de 80 procent som inte använt tjänsterna? De flesta av dem har troligen inte behövt dem, men det finns de som skulle ha behövt dem, men inte kunnat på grund av brist på dator eller smarttelefon. Nedsatt kognitiv förmåga kan också vara ett hinder, särskilt bland de äldre. Det är alltså denna del av befolkningen, som ofta har de största hälsoproblemen och som löper risk att bli i skuggan av den elektroniska revolutionen. De som kan elektronisk kommunikation bra har naturligtvis svårt att förstå de andra. Detta gäller i synnerhet dataspecialisterna.

Det är mycket viktigt att prioritera användarvänlighet och enkelhet, i annat fall bidrar detta nya fina till att öka hälsoklyftorna!