Vem har rätt att spela? Mycket skall till innan musikutbildning i Finland ges till alla på lika villkor

Det finns en seglivad uppfattning om att musiklivet i grunden är en meritokrati, där den som är skickligast eller bäst lämpad anlitas för ett uppdrag. Uppfattningen understryks av musiktävlingar och rekryteringar där de tävlande dolts bakom skärmar. Det finns ändå en ansenlig mängd forskning som pekat på att musiklivets praktiker inte i alla avseenden är rättvisa, särskilt inte i förhållande till personer med funktionsvariationer.

Vi borde alla ha likadana rättigheter, och gärna också möjligheter, att tillgodogöra oss musik och musikutbildning. Kravet härstammar bland annat från diskrimineringslagen och olika policydokument som utarbetats inom FN. Ändå är frågan om likabehandling i stort sett okänd inom området musik och musikutbildning, särskilt i förhållande till sådana specifika mer utsatta grupper som elever med funktionsvariationer. Forskning har visat att vårt utbildningssystem, inklusive grundutbildning och grundläggande utbildning inom konst, har infört selektiva antaganden och diskriminerande metoder som påverkar vem som får studera musik, på vilket sätt och i vilken utsträckning.
ANDRA LÄSER