Samarbete med Sannfinländarna splittrar SFP – Biaudet: ”Helt omöjligt att sitta i samma regering”

SFP:are trycker på för att också Svenska folkpartiet ska säga tydligare nej till Sannfinländarna redan före val. Devisen ”Mitt SFP sitter inte i regeringen med Sannfinländarna” delas på Facebook, bland annat av Eva Biaudet. Men alla håller inte med.

Peter Buchertpeter.buchert@hbl.fi
Sylvia Bjonsylvia.bjon@hbl.fi
Ingemo Lindroosingemo.lindroos@hbl.fi
12.01.2023 12:04 UPPDATERAD 12.01.2023 19:09
Efter att tre partier sagt nej till att regera med Sannfinländarna – De Gröna, SDP och VF – höjs röster i SFP för att säga ett tydligare nej. Svensk Ungdom ställer kravet med parollen ”Mitt SFP sitter inte i regeringen med Sannfinländarna” på sociala medier.
”Väljarna förtjänar tydliga svar på regeringssamarbete. Ännu har vi inget valresultat, men i det här fallet ser vi det som en omöjlighet att Sannfinländarnas värderingar hinner förändras före valet den andra april. Svensk Ungdom vill inte se ett regeringssamarbete mellan SFP och Sannfinländarna i nuläget”, säger SU-ordföranden Julia Ståhle.

”Jag är besviken”

Den tidigare SU-basen Frida Sigfrids uttrycker besvikelse på Facebook.
”De Gröna, Socialdemokraterna och Vänstern har klart och tydligt meddelat att de inte kommer att sitta i samma regering som Sannfinländarna. Det har inte SFP gjort och jag är besviken.”
Av riksdagsledamöterna har Eva Biaudet (SFP) delat bilden med parollen om att SFP inte ska sitta i regeringen med Sannfinländarna.
– Jag tror att det är oerhört viktigt att man i ett val tydliggör hur stor skillnaden är till Sannfinländarna: hela deras människosyn, världsbild, synen på Finland, utveckling och demokrati, säger Biaudet.
Hon tillägger att det är en annan sak att komma emot halvvägs i till exempel skattefrågor, enligt finländsk tradition med breda koalitioner. Men då det gäller den här typen av grundläggande frågor finns inget ”halvvägs”. 
– Det finns ingen kompromissmöjlighet där. Enligt min syn är det helt omöjligt att sitta i samma regering.
Biaudet tror visserligen att SFP:s traditionella väljare vet var SFP står i de här frågorna, även om partiet inte säger ett rakt nej till regeringssamarbete med Sannfinländarna just nu. Men SFP skulle vinna på ett tydligare budskap, anser hon.
– Det skulle naturligtvis ha en betydelse för nya väljare, som inte har en så lång kunskap om var vi står, som för traditionella väljare. För att vi ska kunna växa så måste vi göra det.
Anders Adlercreutz (SFP) säger att det inte hört till den politiska traditionen i Finland att man utesluter ett parti i förväg. Däremot kan man utesluta sakfrågor.
– Var och en som följer politiken kan se hur många motsättningar det finns mellan SFP och Sannfinländarna, i till exempel energifrågor, invandring, klimat, arbetsmarknad, för att inte tala om synen på ett tvåspråkigt Finland. Jag förstår inte hur man skulle kunna jämka ihop så olika syner. Men det handlar inte om vad partiet heter, utan om innehåll, där vi ser olika på omvärlden, säger Adlercreutz.
– Men att säga att ett parti som sådant är omöjligt har inte hört till den politiska traditionen. Det handlar om innehåll.
Att en del nu efterlyser ett direkt nej i förväg tolkar Adlercreutz att baserar sig på samma analys av hur långt ifrån varandra partierna står i praktiken.

Skulle du använda parollen ”Mitt SFP sitter inte i regeringen med Sannfinländarna”?

– Det ligger hyggligt nära det jag sa.
Marcus Rantala, fullmäktige- och stadsstyrelseledamot i Helsingfors och kandidat i riksdagsvalet, säger sig förstå Anna-Maja Henrikssons uttalande.
– Det är klokt att som partiordförande säga att regeringsprogrammet avgör. Det är en svår balansgång som hon måste uttala. Själv ser jag ett samarbete med Sannfinländarna som mycket svårt. Jag tror inte det blir aktuellt att vi skulle regera med dem.
Rantala nämner att linjeskillnaderna inom stora frågor som arbetskraftsinvandring, klimatpolitik och EU-politik i praktiken skulle omöjliggöra regeringssamarbete.

Skulle du kunna ställa upp bakom devisen ”Mitt SFP sitter inte i regeringen med Sannfinländarna”?

– Jag har svårt för att gå via negationer. Jag skulle hellre säga att mitt SFP jobbar för arbetskraftsinvandring och för en aktiv EU-politik. Då kan man ganska lätt dra samma slutsats, att vi inte sitter i samma regering som Sannfinländarna.
Ministern och riksdagsledamoten Thomas Blomqvist uppger att han tänker i samma banor som partiordförande Henriksson, och påpekar att SFP länge haft samma princip om att inte utesluta i förväg. Men även han ser det som verkligt svårt att praktiken enas om ett regeringsprogram med Sannfinländarna.

”Ge dem inte martyrkortet”

Riksdagsledamoten Joakim Strand från Vasa har stor förståelse för hur hans partiordförande agerar. Ju fler partier som utesluter Sannfinländarna på förhand desto fler skäl har de att dra på sig offerkoftan. Då kan de vinna sympatier från väljare som tycker andra behandlar dem orättvist, resonerar han.
– Jag vill inte aktivt bidra till Sannfinländarnas valframgång genom att frysa ut dem och ge dem ännu ett politiskt martyrkort. Vi har sett flera exempel på martyrskap inom högerpopulismen, både på nära håll och längre bort.
I stället för att ”stänga dörrar på förhand” vill Strand jobba för att Finland ska få en regering utan sannfinländare. Dessutom har han goda erfarenheter av samarbetet med Sannfinländarna i Vasa.

Du kunde tänka dig att SFP satt med i en regering med Sannfinländarna?

– I Vasa har Sannfinländarna enhälligt stött satsningen på Kvarkenfärjan. Det har dramatiskt  ökat satsningarna på forskning och utveckling inom energiteknik i Finland, och det är ett konkret exempel på nordiskt samarbete. Ensam är man inte stark i politiken, det behövs samarbete.
Strand ser också regionala skillnader som gör att tanken på samarbete med Sannfinländarna kan te sig olika till exempel i Helsingfors och i Vasa.
– Om man har råd att på förhand stänga ut ett parti har man det väl ställt. Har man ett universitetssjukhus bakom knuten och vägarna i skick kan man kanske tillåta sig det. Men vi som måste jobba för att nå resultat i politiken varje dag kan inte unna oss det, säger han.
Strand säger att samarbetet mellan SFP och Sannfinländarna i närings- och industripolitiska frågor i Vasatrakten har lett till konkreta resultat som gynnar regionen. Också det är ett skäl till att han inte kategoriskt vill utesluta Sannfinländarna ur spekulationerna i förväg.
– Vi har nått konkreta resultat inom samhällsutveckling och nordiskt samarbete som många bara talar om. Mitt SFP ska utveckla samhället, inte bara prata om det.
Artikeln har uppdaterats under dagen med fler kommentarer.

ANDRA LÄSER