Ryssland bryter kontakterna med Nato

Iskallt är bara förnamnet i relationen mellan Nato och Ryssland. Nu stängs kontor i både Bryssel och Moskva, efter rysk ilska mot nya spionanklagelser.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg tvingas konstatera att militäralliansens relation till Ryssland är den sämsta sedan kalla kriget. Arkivfoto.
I början av oktober meddelade Nato att militäralliansen drar in ackrediteringarna för åtta diplomater vid Rysslands Nato-delegation. Orsaken: misstänkt spioneri.
– Jag kan inte gå in på detaljerna i våra underrättelseuppgifter, men jag kan säga att beslutet bygger på det faktum att de inte var diplomater, de var i själva verket ryska underrättelseagenter, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en presskonferens i Bryssel för en dryg vecka sedan.

Stänger kontor

Svaret från Moskva kom omedelbart och innebär ett kliv ner till ytterligare ett lågvattenmärke i relationen till den västliga militäralliansen.
Nu från månadsskiftet låser Ryssland igen sitt Nato-kontor i Bryssel samtidigt som man drar in ackrediteringarna för Natos representanter i Moskva och stänger ner alliansens informationskontor.
– Om Natomedlemmarna har några akuta frågor så kan de kontakta vår Belgien-ambassadör i stället. Nato är inte intresserat av något jämbördig dialog och gemensamt arbete. Vi ser ingen idé att låtsas som att några förändringar är på gång, fräste utrikesminister Sergej Lavrov på en presskonferens i Moskva för två veckor sedan.
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov. Arkivfoto.

"Kan inte acceptera"

Stoltenberg pekade på sin presskonferens på allehanda ryska agentinsatser i olika Nato-länder under de senaste åren.
– Våra medlemmar har gång på gång uttryckt allvarlig oro över specifika insatser. Vi har sett ett kuppförsök i Montenegro, hackandet av OPCW (Organisationen för förbud mot kemiska vapen) i Nederländerna, förgiftningen i Salisbury (av ryske ex-agenten Sergej Skripal). Naturligtvis måste vi agera. Man kan inte bara acceptera att Ryssland genomför illasinnade aktiviteter, sade Stoltenberg.
Samtidigt säger sig militäralliansen fortsatt vara öppen för dialog med Moskva.
– Relationen mellan Nato och Ryssland har inte varit så här dålig sedan kalla kriget. Men för oss är inte det ett argument för att inte ha en dialog, utan tvärtom. Det är precis när läget är svårt, när vi har utmaningar och problem, som vi måste sätta oss ner och samtala, sade Stoltenberg i Bryssel.

Nato

Tolv länder fanns med från start när militäralliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.
Därefter har ytterligare 18 länder tillkommit: Grekland och Turkiet (inträdde 1952), Västtyskland (1955, hela Tyskland från 1990), Spanien (1982), Polen, Tjeckien och Ungern (1999), Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien (2004), Albanien och Kroatien (2009), Montenegro (2017) samt Nordmakedonien (2020).
Nato har sitt högkvarter i Bryssel. Generalsekreterare sedan 2014 är Norges förre statsminister Jens Stoltenberg (född 1959).

ANDRA LÄSER