För två veckor sedan röstades Socialdemokraternas ledare Stefan Löfven bort i en misstroendeomröstning i den svenska riksdagen. I dag kan han väljas till Sveriges statsminister igen.
Inför omröstningen säger Moderaternas ledare Ulf Kristersson att det var "helt självklart" att rösta ned Löfven, trots att han nu ser ut att kunna tillträda på nytt.
Men det blir med ett svagare stöd än tidigare.
– Det blir en regering som är så svag att den nyinröstade statsministern hotar att avgå innan han ens har tillträtt, säger Kristersson till Sveriges Radio.
Det finns enligt Moderatledaren goda skäl att tro att regeringen inte får igenom sin budget i höst. I ett sådant läge har Löfven sagt att han avgår. Kristersson säger vidare att han inte skulle "tveka ett ögonblick" att fälla regeringen igen.
Sommarlovsledigt
Inför omröstningen i riksdagens kammare i dag har de sommarlovslediga riksdagsledamöterna mangrant kallats in igen.
För att statsministerkandidaten ska godkännas krävs att en majoritet av ledamöterna inte röstar nej, eller rött, och med det extremt jämna parlamentariska läge som råder är varje röst av största betydelse.
För att accepteras av riksdagen får Löfven inte ha 175 eller fler röster emot sig. Både Vänsterpartiet och Centerpartiet har dock sagt att de kommer att rösta gult, vilket betyder att de lägger ned sina röster och därmed släpper fram Löfven.
Löfven har också säkrat stöd från den tidigare vänsterpartisten och numera politiska vilden Amineh Kakabaveh. Hon meddelade under tisdagskvällen att hon efter förhandlingar med Socialdemokraterna beslutat att lägga ned sin röst.
Så går statsministeromröstningen till i Sverige
Riksdagens 349 ledamöter väljer mellan att rösta grönt (ja), rött (nej) eller gult (avstå) till förslaget att välja Stefan Löfven som statsminister.
I en statsministeromröstning tillämpas så kallas negativ parlamentarism, vilket innebär att det inte krävs en majoritet av rösterna för att bli vald. Däremot kan man inte väljas om man får en majoritet (175 eller mer) av rösterna emot sig.
Efter riksdagsvalet 2018 fördelade sig mandaten enligt följande: Socialdemokraterna 100, Moderaterna 70, Sverigedemokraterna 62, Centern 31, Vänsterpartiet 28, Kristdemokraterna 22, Liberalerna 20, Miljöpartiet 16.
Då räknas de politiska vildarna Emma Carlsson Löfdahl (Liberalerna) och Amineh Kakabaveh (Vänsterpartiet) till sina tidigare partier.
Byta ut ministrar
Går omröstningen Löfvens väg är det återigen han som är landets statsminister och på fredag väntas han i så fall berätta vilka som ska ingå i den "nygamla" regeringen.
Några större förändringar bland statsrådsposterna väntas inte ett år före ordinarie val, men Löfven har en chans att möblera om och byta ut ministrar.
Ett frågetecken finns exempelvis kring landsbygdsminister Jennie Nilsson (Socialdemokraterna) som för en vecka sedan lämnade in sin avskedsansökan för att kunna delta i statsministeromröstningen.
Skulle Stefan Löfven röstas ned av riksdagen går uppdraget att hitta en statsminister tillbaka till talmannen Andreas Norlén. Han har totalt fyra försök på sig att lägga fram kandidater för riksdagen. Säger riksdagen nej till samtliga fyra kandidater blir det per automatik ett extraval.
Enligt grundlagen ska ett extraval ske inom tre månader efter att det har utlysts, vilket sannolikt betyder att det då skulle hållas någon gång i september.
ANDRA LÄSER
Helsingfors
Besvikelse hos muminföretaget – huvudkontor byggs inte i område som är populärt bland finlandssvenskar
28.03.2023 16:06

Riksdagsvalet 2023
HBL betygssätter | Dans på knivseggen och Li Anderssons kritik mot taktikröster – så gick HS valdebatt
28.03.2023 20:21

Riksdagsvalet 2023
Läsarfrågor | Hur ska man rösta så att Sannfinländarna inte blir regeringsparti? Ska arvsskatten slopas?
28.03.2023 17:36

Riksdagsvalet 2023
”Vem klåpar först och döden dör?” – Malin Kivelä reflekterar i ett tillstånd av valdebattsöverdos
28.03.2023 17:32

Helsingfors
Mitt i Helsingfors byggs ett hus många kommer att besöka – bara rulltrapporna kostar 6 miljoner euro
28.03.2023 08:07
