Står riksdagen i givakt inför jaktplansbeslutet?

Det förefaller som om riksdagen lydigt ämnar ställa sig i givakt inför försvarsmaktens framställning om inköp av nya jaktplan. Våra folkvalda ser ut att avsvära sig ansvaret för det kommande jaktplansbeslutet genom att konstatera att försvarsmakten säkert vet bäst när det gäller militära frågor och kvittera förslaget om anskaffande av de dyraste planen i föreslagen form, trots att fjärrstyrda missiler redan i många avseenden lämnat jaktplanen bakom sig.
I senaste krig var hästarna av stor betydelse för förflyttning av manskap och material vid fronten, men de här uppgifterna har sedan länge övertagits av motoriserade fordon. Den gången var också jaktplanen mycket viktiga som skydd mot attacker med bombflyg, men i dag kan bomber sändas mot vårt land med hjälp av obemannade missiler och dem rår jaktplanen inte på!
Som följd av den revolutionerande tekniska utvecklingen av nya vapenslag efter senaste krig tävlar vi i dag över huvud taget inte längre i samma kategori som länder utrustade med kärnvapen, ballistiska missiler och satellitstyrda kryssningsrobotar. Inte ens om vi tredubblade våra anslag för militär upprustning skulle vi klara av att uppnå ett i alla lägen trovärdigt försvar.
Juho Paasikivi och Urho Kekkonen betonade på sin tid vikten av att alltid upprätthålla förtroendefulla relationer med vårt östra grannland och ambassadör René Nyberg underströk också nyligen i en artikel (HBL Bakgrund 12.11) att Finland inte kan vända ryggen mot Ryssland. Med tanke på att Förenta staterna i dag ser både Ryssland och Kina som sina motståndare i kampen om makten i världen och just nu bygger upp en ny försvarsallians med länder kring Stilla havet är det allt viktigare att Finland håller sig utanför konflikter som uppstår fjärran från våra gränser.
I den mån det finns orsak att ingå avtal om militärt samarbete med andra länder bör de därför utformas så att vi aldrig automatiskt dras med i avlägsna konflikter. Under föregående regering sände försvarsminister Jussi Niinistö våra Hornetplan till Alaska för att där öva tillsammans med USA:s flygvapen och därifrån är steget inte långt till Sibirien eller till Taiwan, vars självständighet president Joe Biden lovat skydda ifall Kina med militär makt skulle försöka återta ön.
Ifall vi ingår avtal om militärt samarbete med andra länder måste de vara sådana som delar våra värderingar. Därför bör vi i första hand satsa på utvecklande av samarbetet med de andra nordiska länderna och med övriga länder i Europeiska unionen. I det här avseendet är det värdefullt att president Sauli Niinistö redan en längre tid aktivt strävat efter att förstärka det europeiska samarbetet också på det militära planet. Den roll som allra bäst skulle skydda oss i en föränderlig och allt mer osäker värld skulle ändå vara att som ett militärt välberett, stabilt och självständigt litet land allmänt accepteras som medlare i olika internationella konflikter. Det är inte omöjligt att uppnå en sådan position med tanke på att medling behövs på många håll och att vi redan lyckats nå rätt betydande framgång på det här området.
Eftersom beslutet om förnyande av våra jaktplan är en betydelsefull fråga, inte bara för försvarsmaktens del utan också i utrikespolitiskt avseende, är det mycket viktigt att ärendet förutsättningslöst behandlas i riksdagens plenum så att det inte fattas endast utgående från militärens önskemål och försvarsutskottets utlåtande, som till stor del bygger på hemligstämplade handlingar.

Gustav Wickström,

Åbo

ANDRA LÄSER