Alla har vi sopor – var är dina?

Skärpta EU-bestämmelser tvingar också den växande huvudstadsregionen att tänka om när det gäller avfall.

Sopor. Helsingforsaren har i snitt 177 kilo blandavfall per år. Hur sorterar ni i ert husbolag?, undrar Bryssel.
Tommy Pohjola
23.05.2016 06:15 UPPDATERAD 23.05.2016 06:20
Avfall är världens affär. Men det är bara vi rika som har råd att sortera. Fyrtio procent av planetens sopor får ligga kvar på gatan eller var det nu har slängts. Argentina som inte är världens förmögnaste nation, men inte heller fattigaste, återvinner en procent av landets avfall, enligt David Newman som leder branschorganisationen International Solid Waste.
Han talade på ett seminarium i Helsingfors förra veckan. Där satt vi i ett luftkonditionerat mötesrum på det stora hotellet och tänkte på sopor.
– Om vi bara kan återvinna ännu bättre i Europa sparar vi 600 miljarder euro och skapar 580 000 nya arbetsplatser. Det behövs en person för att köra sopbil men många fler för att samla in och ta hand om sorterat avfall, förklarar David Newman.
Finländarna är långt från bäst i sopklassen, ungefär hälften så duktiga som tyskarna som återvinner 65 procent av allt avfall. Det är tyvärr ändå oändligt mycket bättre än på de flesta ställen på jorden.
– It’s a rich mans game, säger David Newman.
Det är en sanning med modifikation. Tänk Italien, en av världens ledande industristater, och varför inte Turkiet också, men framförallt då Italien. Nyhetsbilderna från städerna i södra Italien där sophanteringen kollapsat. Högarna av skräp som ligger på gatorna och som blir till vansinniga illaluktande berg. I hjärtat av Europa.
– Rom är ju annars ett fullständigt kaos men en sak gör de bra i den staden. Det är strängt förbjudet att använda bestick och kärl av plast i den offentliga förvaltningen, alltså i ämbetsverk och skolor, säger Newman.
Sedan går jag hem och tittar i egna skräpkorgen och funderar på husbolagets stora soplådor som finns ute på gården. Man försöker sortera fast det är svårt när det i köket finns plats för endast 1–2 olika ”roskisar”. Glas och plast här och papp och tidningar där. Matresterna i ett tredje kärl. Samtliga kärl på gården brukar snabbt vara fyllda. Kanske är detta ett hus där invånarna bryr sig. Och när källaren ska tömmas kånkas fåtöljer och gamla tv-apparater till en av de där förträffliga Sorttistationerna som Helsingforsregionens miljötjänster HRM sköter. Eller till återvinningscentralen. Fast nu senast var det någon som ställde sin slitna lädersoffa på gården och hoppades att den skulle magiskt gå upp i rök.
Ett plastigt i-landsproblem till, som Svenska handelskammaren larmar om. Tyskarna använder i snitt 71 bärkassar per invånare och år men bulgarerna 421 bärkassar per invånare och år. Inte undra på att EU vill minska antalet i alla 28 EU-länder till genomsnittligt 40 bärkassar till 2025 med ett mellansteg på 90 påsar till 2019. Ett alternativ som diskuteras är att totalt förbjuda bärkassar som delas ut gratis.
För att återvinning ska lyckas bättre i Finland behövs nya lagar, säger Avfalssverksföreningen JLY. Lagar som i praktiken tvingar tillverkare att beakta kraven på sortering och återvinning. Också morötter behövs. De europeiska miljödirektiven skrivs i Bryssel och debatten har bara börjat.
Dessutom… Det kan bli debatt på onsdagen i stadshuset när Helsingforsfullmäktige diskuterar biträdande stadsdirektör Laura Rätys avskedsansökan.

Cirkulär ekonomi

Utvecklingen mot ett mer kretsloppsinriktat samhälle kan främja konkurrenskraft och innovation genom att stimulera nya affärsmodeller och ny teknik och även gynna social innovation, heter det i programmet som EU spikade i december.
Avfallsförebyggande, ekodesign, återanvändning och liknande åtgärder skulle kunna ge nettobesparingar på 600 miljarder euro, eller 8 procent av årsomsättningen, för företagen i EU och samtidigt minska de totala årliga växthusgasutsläppen med 2–4 procent.

ANDRA LÄSER