Hur vet man att ingen kommer över gränsen, Krista Mikkonen?

Ska Finland bygga stängsel vid östgränsen och hur vet man att ingen kommer över obemärkt? HBL ställer frågorna till inrikesminister Krista Mikkonen.

Inrikesminister Krista Mikkonen lovar att finländarna kan vara säkra på att ingen kommer över gränsen utan att myndigheterna märker det.
På de flesta ställen är gränsen till Ryssland ett tio meter brett kalhygge utan stängsel. På vissa ställen finns renstängsel. En stor del av övervakningen sker genom teknisk övervakning, till exempel kameror.

Hur säkra kan finländarna vara på att ingen kommer över gränsen utan att gränsbevakningen märker det?

– Det är lugnt vid gränsen. Man behöver inte vara orolig. Vår gränsbevakning fungerar mycket effektivt och kan anpassa sin verksamhet. Vi såg det när det behövdes en extra insats vid de inre gränserna under coronapandemin. Om det behövs vid östgränsen skulle det ske mycket snabbt och smidigt, säger inrikesminister Krista Mikkonen (Gröna). Hon säger, precis som i reportaget från Raja-Jooseppi, att övervakningen i första hand sker med hjälp av teknisk utrustning, till exempel kameror.
Därtill patrullerar gränsbevakningen regelbundet. Men i nuläget hänger övervakningen också på att Ryssland sköter sin del av gränsbevakningen.

Hur ofta har den finländska gränsbevakningen kontakt med den ryska sidan?

– De har dagligen kontakt och kontakten pågår utan problem.

Betyder det att man inte kan komma obemärkt över den finska gränsen?

– Ja. På Rysslands sida är de effektiva och det samma gäller hos oss. Men vi vill ha en prestationsnivå som räcker till här i Finland, också i situationer då vi måste sköta bevakningen på egen hand, säger Mikkonen. Därför planerar ministeriet och gränsbevakningen för oförutsägbara situationer.
– Vi har redan tidigare börjat investera mera i den tekniska utrustningen och vi finansierar fler anskaffningar av övervakningsflyg, säger Mikkonen.
Också frågan om stängsel är aktuell. Inrikesministeriet förbereder för tillfället ett lagförslag för att gränsbevakningen ska ha rätt att ta över en begränsad del av privat mark och egendom, mot ersättning. Lagen behövs för byggen av till exempel stängsel på vissa avsnitt.

Varför behövs möjligheten att bygga stängsel?

– Gränsbevakningen har utvärderat det här. Det finns ställen där det är förhållandevis lätt att ta sig över. Hittills har den ryska gränsbevakningen agerat fint och hindrat olaglig resa över gränsen. Men det är bra att förbereda sig på situationer då ansvaret för gränsbevakningen helt och hållet skulle falla på oss.
– Sedan är frågan var man på riktigt skulle bygga stängsel. När vi får utredningen för vi den politiska diskussionen. Vad skulle nyttan vara, lönar det sig, och ska man bygga hinder. De kan vara fasta eller rörliga hinder, säger Mikkonen. Hon tillägger att Ryssland de facto har ett stängsel en bit längre in från gränsen sett.
– Men det är också i ganska dåligt skick, även om det är mer robust än vårt eget, som är byggt med tanke på djurhushållning.

Hur politiskt känsligt är det att bygga stängsel mot Ryssland?

– Det finns många infallsvinklar som det lönar sig att beakta. Gränssäkerheten är en, men också politiska, utrikespolitiska och diplomatiska synvinklar, som man säkert måste granska innan man fattar beslut om eventuella stängsel. Men tanken är att det finns vissa kritiska punkter vid gränsen, och man kommer i vilket fall som helst inte att bygga stängsel längs med hela gränsen.

Möjligt att stänga gränsen

Oppositionen, framför allt Sannfinländarna, har upprepade gånger riktat kritik mot Mikkonen i riksdagen. Kritiken handlar om att Finland inte skulle vara tillräckligt väl förberett på risken för att stora mängder migranter utnyttjas som en form av hybridpåverkan.
Om vi har en hybridoperation på gång, så handlar det om mycket större frågor, att vi är tvungna att skydda vår regionala okränkbarhet. Då är det också en försvarsfråga.

Redan i dag finns möjligheten att stänga vissa övergångar för migranter, för att hantera hybridpåverkan. Inrikesministeriet har trots det förberett en särskild lag för att hantera den här typen av situationer. Varför behövs den?

– Vi vill förtydliga lagen. Vi ville skriva in att man kan begränsa själva gränstrafiken, säger Mikkonen. Meningen är att koncentrera all migration till en viss övergång, om läget kräver det.

I hurdana fall kan man stänga gränsen helt?

– Om vi har en hybridoperation på gång, så handlar det om mycket större frågor, att vi är tvungna att skydda vår regionala okränkbarhet. Då är det också en försvarsfråga.

Hur stor är risken för att migration används som hybridpåverkan?

– Det finns väldigt många olika former av hybridhot. Enligt erfarenheterna från den polska gränsen, så kände underrättelsetjänsterna till det redan innan. Det kräver stora arrangemang och det är svårt att genomföra överraskande, så vi hinner förbereda oss. Ifråga om hybridpåverkan så finns det lättare sätt, till exempel gps-störningar, gränskränkningar, och cyberattacker. Att göra migration till ett verktyg är en extrem form.

När vi talar om asylsökande så handlar det också om att värna rätten att söka asyl, för dem som är förföljda. En hur aktiv roll ska Finland ta, för att ta emot till exempel oliktänkare från Ryssland?

– Hittills har ansökningarna varit ganska få. Vi talar om ett par hundra personer som har kommit, jämfört med 300–600 på årsbasis i normala fall. Men det är ett scenario som vi har förberett oss på, att ryska asylsökande anländer. Vi har också tänkt att kan vi hitta sätt att hjälpa människorättsaktivister, och vi vet att de kan befinna sig i en mycket jobbig situation. Vi har också officiellt funderat på vilka de metoderna kunde vara, säger Mikkonen. Hon säger att det är sannolikt att många har blivit förföljda och uppfyller kriterierna för att få asyl.

Kan Finland ta en aktivare roll och visa exempel att vi stöder personer som försöker arbeta för mänskliga rättigheter i Ryssland?

– Jag tänker att Finlands roll kunde vara aktivare. Men det har ännu inte märkts ett större behov av att lämna Ryssland.
I städerna i östra Finland har turismen från Ryssland minskat i första hand på grund av inreserestriktionerna till följd av coronapolitiken. Trafiken är bara 10–15 procent jämfört med den normala nivån, och det påverkar både turismen och konsumtionen i Finland. Statsrådets coronakoordineringsgrupp ska snart ta ställning till reserestriktionerna.
– Det blir intressant att se hur mycket ryssarna själva vill resa. Utrikesministeriet bestämmer praxis för visum. Ur säkerhetsperspektiv är det ett relevant system. Vi har kunnat garantera att vi vet vem som kommer hit.

När Natodiskussionen pågick, hade ni inom statsledningen en rädsla för mer störningar än som de facto skedde?

– Jo, vad gäller olika typers störningar. Men man märkte att Natofrågan kom som en viss överraskning för Ryssland. De skulle ha behövt mera tid att förbereda sig på att påverka. I och för sig kan gränskränkningar ske mycket snabbt.
ANDRA LÄSER