Knapphändigt, bristfälligt, vilseledande, felaktigt – forskare riktar skarp kritik mot Nationalmuseums nya basutställning

Slarv, okunskap eller tidsbrist? De möjliga förklaringarna är många till varför den nya basutställningen på Nationalmuseum inte håller måttet.

Konsthistorikerna Elina Räsänen och Katri Vuola betraktar träskulpturen av Sankta Anna, jungfru Marias moder, på Nationalmuseum. I den anknytande texten nämns Schleswig-Holstein i nuvarande Tyskland som ursprung – men ingenstans nämns att hela huvudet är utbytt och tillverkat i Finland.
06.09.2021 06:00 UPPDATERAD 08.09.2021 10:54
Annanland, den tredje och största av Nationalmuseums förnyade basutställningar, öppnades i maj med buller och bång och ädla målsättningar.
Enligt pressutskicket har utställningen utarbetats i samarbete med ett multidisciplinärt forskarteam och representanter för olika samfund. Enligt hemsidan handlar utställningen om finskhetens uppkomst och hur den konstruerades. I puffintervjuer har utställningsskaparna förklarat hur de medvetet försökt värna om mångfalden och involvera minoriteter som romer, samer, judar och tatarer, som tidigare saknat en plats i historieskrivningen och på museer. Förutom experter på museiverksamhet har författare och "rumsplanerare" involverats i processen.
Tanken var att Finlands historia från medeltiden till självständigheten skulle presenteras med fokus på fenomen snarare än föremål och med stora teman som tro och liv för ögonen. Hög igenkänningsfaktor eftersträvades och perspektivet sades vara "mänskligt" snarare än konsthistoriskt.

ANDRA LÄSER