Värdet av värden i världen

Statsminister Juha Sipilä (C) har gett riksdagen en upplysning om regeringens EU-politik, men var vag om visioner och värden.

En slutsats man kunde dra utifrån Sipiläs upplysning är att Finland sitter med i framsätet då EU kör mot nya äventyr och mål. Är det faktiskt så? Hittills har den finländska regeringen nog varken hållit i ratten eller fungerat som kartläsare.
Redan det faktum att ett av de tre regeringspartierna – Blå framtid – består av en rad euroskeptiker med Europaministern Sampo Terho i spetsen, hindrar regeringen från att aktivt jobba för ökad integration av EU. Inte heller Sipilä själv och hans parti är kända som stora EU-visionärer.
Det var inte heller några egentliga visioner Sipilä presenterade i sin upplysning, närmast en lägesrapport.
Både regeringen och oppositionen, utom Vänsterförbundet, ser odelat positivt på de steg försvarssamarbetet inom EU nu tar. Där är Finland helhjärtat med och driver till och med på.
Däremot vill regeringen hellre bromsa utvecklingen av EMU. Ett utvidgat gemensamt ekonomiskt ansvar inom euroområdet tilltalar inte alls regeringen.
I debatten efter Sipiläs upplysning frågades det vid flera tillfällen om oppositionen tas med då riktlinjerna för Finlands EU-ordförandeskap ska dras upp. Sipilä lovade rundabordsdiskussioner där alla får vara med. Det skulle vara märkligt om ordförandeskapet inte förbereds på parlamentarisk bas, särskilt då det infaller under andra hälften av 2019, alltså då en ny regering just har tagit över.
Det efterlystes också betoningar om och försvar av EU:s grundvärden, vilka nästan helt lyste med sin frånvaro i Sipiläs tal. I SFP:s gruppanförande undrade Eva Biaudet var engagemanget för de europeiska värdena finns och om regeringen har tagit initiativ för att föra dialog och skapa nya mekanismer för att försvara rättsstaten?
Ett seminarium om europeiska värden och EU:s framtid hölls i riksdagen i tisdags. Statsminister Sipilä talade på ett allmänt plan, medan president Martti Ahtisaari var konkret och skrädde inte orden bland annat om hur flyktingfrågan har skötts. I stället för gemensamma lösningar har medlemsstaterna tagit till kortsiktiga åtgärder som att förstärka gränserna. EU-staternas ansvarsfördelning har också stannat halvvägs, vilket enligt Ahtisaari inte gynnar EU på lång sikt.
EU:s hela existens bygger på gemensamma grundvärden. Den här basen kan rämna om värdena fortsätter att ifrågasättas. EU:s värden är samtidigt globala värden, såsom jämlikhet, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.
De gemensamma grundvärdena har omfattats av alla som har blivit medlemmar. Samtliga EU-stater bör naturligtvis också som medlemmar förbinda sig till dem. Men det har man inte hållit.
Polen och Ungern har brutit mot rättsstatsprincipen och har struntat i alla tillsägelser. Ahtisaari efterlyser hårdare tag mot dem som bryter mot principen och andra grundvärden inom EU. Sipilä nöjer sig med att säga att vi inom EU måste reflektera över vad rättsstatsprincipen innebär.
Starka nationalstater är enligt Ahtisaari ingen lösning på kaos. Nationella och regionala fördelar kan i en global värld inte främjas genom att vända sig inåt.
Sipilä är statsminister och leder Finlands EU-politik, medan Ahtisaari inte har några bindningar utan kan tala fritt. Det förklarar kanske till en del skillnaden i herrarnas förhållningssätt. Men visst kunde Sipilä kosta på sig lite mer substans och engagemang i värdefrågor såväl då han beskriver nuläget som då han målar upp framtiden. Då något lämnas bort är det samtidigt också ett ställningstagande och en prioritering.
ANDRA LÄSER