Esbopolisen om ungdomsbrottslighet: Viktigt komma åt 11–13-åringar

Över 3 220 brott där den misstänkta förövaren var under 18 år anmäldes eller registrerades i fjol till polisen i västra Nyland. Året innan var antalet drygt 2 210, så ökningen är betydande.

Statistiken innehåller inte trafikbrott.

Det vanligaste brottet unga misstänks för är snatteri. På andra plats kommer misshandel. De fallen har ökat klart och det har också rånen gjort.

Polisinrättningen i västra Nyland omfattar kommuner från Esbo västerut till Hangö, med Lojo och Högfors i norr. Även från andra håll i Finland har det rapporterats om en ökning av brott bland minderåriga.

Kommissarie Hannu Väänänen leder den förebyggande verksamheten vid polisen i västra Nyland. Han säger sig vara oroad över utvecklingen.

– Finland är ett bra och tryggt land att bo i. Det finns hobbyer och möjligheter att få stöd, men ändå har en del barn drivits djupt in i en kriminell värld. Det finns en råhet och en cynism, och de verkar inte se andra alternativ.

Väänänen nämner 14-åringar som säljer droger eller 13-åringar som rånar varandra. I fjol registrerade den förebyggande verksamheten 51 rån där den misstänkta var under 15 år, och alltså ännu inte straffrättsligt ansvarig.

En del av brottsökningen kan enligt Hannu Väänänen bero på en ökad anmälningsbenägenhet. Men det förekommer samtidigt att brottsoffer hotas till tystnad, och han är därför också oroad för att den dolda brottsligheten ökar.

– Det förekommer hot och utpressning efteråt så att verksamheten inte kommer till föräldrarnas kännedom, så att man inte berättar om den i skolan och allra minst till polisen, sade Väänänen på en presskonferens på tisdagen.

Typiskt är enligt honom att en kompisgrupp på tre till fem personer bestämmer sig för att begå brott tillsammans. Det kan handla om just rån eller misshandel.

Han berättar om fall där någon gjort upp köp av snus, e-cigaretter eller droger men där köparen eller säljaren i förväg bestämt att i stället råna den andra. Även då kan tröskeln stiga för offret att berätta, eftersom hen varit på väg att köpa något otillåtet.

Just försäljning av snus och e-cigaretter kan enligt Väänänen ge förvånansvärt stora förtjänster.

– Tyvärr är risken för unga att bli fast liten.

Enligt honom ser tecken på att fler unga våld som en utväg eller ett handlingsmönster. Det finns också en önskan om statushöjning och en stark uppfattning om att ens heder inte ska bli kränkt som gör att en del tar till brott.

Hannu Väänänen anser att samhället nu borde rikta förebyggande åtgärder till så unga som 11–13-åringar. Enligt honom gäller det att komma åt barnen innan de dras in i brottslig verksamhet, och samtidigt förhindra dem som är marginaliserade att bli det ännu mer.

Han är också övertygad om att åtgärderna har bäst effekt i ett tidigt skede.

Polisen i huvudstadsregionen gick för ett drygt år sedan ut med att det finns gatugäng i huvudstadsregionen, och talar om omkring hundra medlemmar i gängen. En våldsspiral mellan gäng har behandlats i rätten.

Hannu Väänänen säger att gatugängen kan fungera som bränsle för en del barn och unga. Även med tanke på dem är tidiga insatser centrala.

– Vi måste få dem att inse att det inte är rätt väg för dem, och se till att gängen inte får fler medlemmar.

En utmaning är enligt Väänänen att polisens åtgärder och rättsprocesser tar sin tid. Det gör att en ung kan begå fler brott och lockas till det kriminella, innan det kommer respons till exempel i form av en dom att det här är fel.

Hannu Väänänen talar för samarbete mellan olika aktörer, som mellan polisen, socialtjänsten och tredje sektorn med många organisationer. Ett problem finns ändå enligt honom:

– De allra mest sårbara barnen och ungdomarna och deras föräldrar är inte villiga att frivilligt ta emot myndigheternas hjälp.