Gruvindustrin fruktar nya gruvlagen och nya förpliktelser

Gruvlagsreformen är inte det enda orosmolnet som hänger över gruvindustrin, säger verksamhetsledaren för Gruvindustri. – I regeringsprogrammet finns fler meningar, föreskrifter och utredningsplikter som berör gruvdriftens verksamhet än någonsin tidigare.

45 gruvor är verksamma i Finland, enligt centralorganisationen Gruvindustri.
En proposition om en revidering av gruvlagen framskrider inom regeringen. Den sänds på remiss i slutet av oktober, varefter den lämnas till riksdagen i december.
Redan nu hörs det både sådana röster som anser att åtgärderna inte är tillräckliga och andra som anser att åtgärderna är många och hårda.
Pekka Suomela, verksamhetsledare för centralorganisationen Gruvindustri, säger att gruvbranschens kritik handlar om vilka slags förändringar man vill få till stånd och hur man uppskattar effekten av helheten.
Suomela säger att gruvlagsreformen inte är det enda orosmolnet som hänger över branschen.
–  I regeringsprogrammet finns fler meningar, föreskrifter och utredningsplikter som berör gruvdriftens verksamhet än någonsin tidigare, säger Suomela.

Gruvskatt införs

Samtidigt som gruvlagen diskuteras pågår också en revidering av naturvårdslagen. Syftet är att bättre bevara naturen och den biologiska mångfalden i Finland.
Dessutom bereds en plan- och bygglag, en ändring av miljöskyddslagen och ett lagstiftningsprojekt som ska utveckla systemet för ersättning av miljöskador.
Under budgetförhandlingarna fastslog regeringen att införa en gruvskatt i stället för att höja elskatten inom gruvdriften. Av gruvskattens intäkter ska 60 procent styras till de kommuner där gruvorna finns och 40 procent till staten. Regeringen uppskattar att intäkterna är cirka 25 miljoner om året.
–  Vi har inga egna färdiga beräkningar, men intäkterna är nog lägre än 25 miljoner euro, säger Suomela.
Suomela ser det ändå som positivt att regeringen beslutade att inte höja elskatten, och hoppas att samma beslut fattas även i framtiden.

Ingen helhetsbedömning

Alla dessa lagar och föreskrifter påverkar gruvindustrin i Finland på olika sätt, men eftersom de alla bereds i olika ministerier är det svårt att få en helhetsbild av konsekvenserna, menar Suomela.
–  Det betyder att helhetsbedömningen faller på riksdagen, säger han.
Enligt Suomela kommer lagändringarna att inte bara påverka den existerande gruvdriften, utan också långsiktiga projekt, investeringsklimatet samt förutsägbarheten.
–  Regeringsprogrammet som helhet kommer enligt våra uppskattningar att försvaga gruvindustrins driftsmiljö. Någon exaktare uppskattning kan vi fortfarande inte ge, säger Suomela.

Hållbar framtid

Gruvbranschen har klarat sig förhållandevis väl under coronaepidemin och centralorganisationen ser också att det finns en framtid för framgångsrik och hållbar gruvindustri.
Suomela säger att gruvindustrin är betydelsefull för investeringsviljan, sysselsättningen och beredskapen i Finland – men också för klimatförändringen.
Han säger också att det är en förutsättning för industrins framtid att skärpningar av lagstiftningen och beskattningen inte äventyrar verksamheten.
Under den här regeringsperioden har man enligt Suomela inte utvecklat tillståndsförfarandena för gruvdrift, vilket betyder att de fortfarande är mycket långsamma.
–  Tyvärr verkar det som att ändringarna överförs till nästa regeringsperiod.
Suomela säger att det inte endast handlar om att fler händer behövs, utan också om att kriterierna för tillstånden behöver ses över.

Gruvindustrin i Finland

45 gruvor var verksamma i Finland år 2020.
Sysselsätter cirka 6 000 personer i Finland.
Omsättningen rör sig kring 2 miljarder euro om året.
ANDRA LÄSER