Insändare: Ungas psykiska illabefinnande måste prioriteras och åtgärdas

Debatten om ungas och unga vuxnas psykiska välbefinnande har varit på tapeten en längre tid. Faktum att många unga mår dåligt borde inte komma som en överraskning för någon. Experter, föräldrar och ungdomarna själva har redan i flera års tid påpekat att barns och ungas behov och rättigheter inte tillgodoses i tillräcklig grad.

Utmaningarna bland unga är mångfasetterade. De senaste åren har varit extra belastande för barn och unga, som uppger att pandemin har påverkat deras liv negativt på många sätt. Veckovis rapporterar medier om ungas illabefinnande: ensamhet, mentala hälsa, skolgång, problematisk skolfrånvaro, ätstörningar, problem i kompisrelationer och med sociala färdigheter.

Den oroväckande utvecklingen har pågått länge. Enligt exempelvis Magmas finlandssvenska ungdomsbarometer (2022) känner endast 30 procent att deras liv har ett mål och en mening. Motsvarande siffra 2018 var 63 procent.

Anmärkningsvärt är att de unga som hade det svårt före pandemin drabbades hårdast av restriktionerna och mår i dag sämre än tidigare. Samhället har inte satsat tillräckliga resurser att erbjuda service till ungdomar som inte fått stöd och hjälp tillräckligt tidigt.

De nerskärningar och coronabegränsningar som varit skadliga för ungdomar kan inte korrigeras endast genom åtgärder via barnskyddet och barn- och ungdomspsykiatrin. Vi vet att unga och vuxna har bättre förutsättningar att må bra om de fått hjälp i ett tidigt skede. För att lyckas med detta måste vi satsa resurser på att hittar de bakomliggande orsakerna till sina utmaningar och illabefinnande. Orsaken att en ungdom agerar utåt kan även bero på utmaningar i hemmet och då kan hela familjen vara i behov av hjälp.

Läget vi befinner oss i är ett resultat av flera olika dåligt övervägda beslut, prioriteringar, ekonomiska investeringar och misstag. Ett ökande illabefinnande bland unga visar att det är dags att korrigera dessa misstag. Verksamhet som stöder barns och ungas välmående är basservice såsom kvalitativ småbarnspedagogik, barnrådgivning, eftermiddagsvård, grundutbildning och hälsovård. Utöver basservice har barns och ungas möjlighet till fritidssysselsättning och goda kamratrelationer stor betydelse för deras välbefinnande.

Vårt samhälle har alla möjligheter att bygga upp strukturer som stöder barns och ungas välmående och trygghet, utan att glömma familjer och föräldrarna. Genom målmedvetna beslut och politisk vilja kan vi komma åt utmaningarna kring ungas psykiska ohälsa. Det är hög tid att se och lyssna på unga och prioritera dem.

Pia Sundell, verksamhetsledare, Barnavårdsföreningen i Finland