Handeln vill se skattesänkning

Det är svårare än vanligt att göra upp en prognos för handeln, konstaterar Finsk handels chefsekonom Jaana Kurjenoja. Men handelns intresseförbund väljer att se positivt på framtiden och spår att branschen backar måttligt i år och nästa år. Skillnaden mellan olika specialaffärer är ändå stor. Järnhandeln som upplevde ett uppsving under coronaåren går till exempel nu tillbaka.

– Den privata konsumtionen har hittills ökat eftersom många har pengar sparade sedan coronaåren. Men om den ekonomiska utvecklingen i Europa blir sämre än väntat kan det hända att handeln också dyker, säger Kurjenoja.

Kriget i Ukraina, de stigande energipriserna, en euro som försvagas i förhållande till andra valutor och att Kina fortsättningsvis stänger ner delar av landet på grund av pandemin är möjliga hotbilder handelns chefsekonom nämner.

Just nu ökar visserligen omsättningen inom detaljhandeln, men det beror enbart på att kostnaderna och priserna stiger inom så gott som alla områden. Den faktiska försäljningen har minskat nästan över hela linjen. Ett av undantagen just nu är modehandeln.

Kurjenoja påpekar att det också är fullt möjligt att utvecklingen i stället blir positiv. Om räntehöjningarna stannar på en måttlig nivå, priserna på råvaror inte längre stiger och om tillgången till energi inte blir så dålig som befarat kan utvecklingen inom handeln bli bättre än man nu räknar med, tror hon.

Handelns chefsekonom ser positiva tecken. Skörden ser till exempel ut att bli god och inflationen vänder enligt flera prognoser nedåt mot slutet av året. Räntorna på bostadslån ser inte heller ut att stiga så mycket som befarat.

Just nu är ändå läget det att priserna inom partihandeln sedan januari har stigit med 18,5 procent. Partipriserna på livsmedel har stigit med i medeltal 16 procent, medan energin blivit hela 53 procent dyrare sedan i fjol.

Inflationen påverkar handeln negativt i och med att konsumenternas köpkraft minskar. Boendekostnaderna och kostnaderna för att röra sig både med bil och kollektivt ökar och då blir det mindre pengar över att handla med. När köpkraften försvagas köper konsumenterna också billigare varor om det bara är möjligt, betonar chefsekonomen.

– Den privata konsumtionen har hittills varit en tillväxtmotor i ekonomin, men med en stigande inflation försvinner den och det finns inte riktigt någon ersättare, säger Kurjenoja.

För att bevara och förbättra köpkraften vill Finsk handels vd, tidigare centerpolitikern Mari Kiviniemi, se en sänkning av inkomstskatterna. Att köpkraften är så svag jämfört med priset på arbete är ett av Finlands strukturella problem, anser hon.

– Man ska inte föreslå enskilda skattelättnader för att fiska röster utan sträva efter reformer som skapar effektivitet och ger nya arbetstillfällen på sikt, säger Kiviniemi.

Jaana Kurjenoja ser en spiral där priser och löner stiger om varandra som en av de största hotbilderna. Lönerna här hemma utgör en stor del av kostnaderna för en enskild vara, också för varor tillverkade utomlands. Arbetstillfällena inom handeln har redan minskat i flera år och en sådan spiral skulle sätta ytterligare press på dem.

– Visst är vi i en grop just nu, men det är bara att hoppas att gropen inte är så djup och att vi kommer upp ur den snabbt, säger Kurjenoja.