Specialläraren Pamela Leka: "Nu är måttet rågat"

Löneprogram, rimlig arbetsmängd och ökad attraktionskraft för yrket. Det är tre av de saker som 20 000 lärare vill nå genom den historiska strejken som inleddes på tisdagen. Det behövs lösningar, annars kan vi snart ha brist på lärare, säger strejkande specialläraren Pamela Leka.

Strejk
Pamela Leka vet inte exakt hur många lärare som strejkar i Grankulla, men det är en stor del, säger hon. – Min fingertoppskänsla är att det är många. Vi har en jättehög procent fackanslutna lärare så jag tror att vi också har en jättehög procent som strejkar, säger hon.Timo Kari
Anna Björkqvist
04.05.2022 05:00 UPPDATERAD 04.05.2022 09:00
– Det känns som en historisk dag. Vi har gett efter så pass länge.
Så säger Pamela Leka, speciallärare vid Granhultsskolan i Grankulla och vice ordförande Finlands svenska lärarförbund, om den veckolånga strejk som inleddes i tio städer den 3 maj.
Leka var en av dem som åkte till skolan på tisdagen – den här gången för att agera strejkvakt.
Hon beskriver stämningen som god.
– Folk har varit ivriga och solidariska. En hel del har stannat upp vid skolan och sagt att de tycker att det är bra att lärarna äntligen strejkar och att det syns.
Det är tre saker som lärarna vill uppnå genom strejken: ett långsiktigt löneprogram som minskar gapet mellan den offentliga och privata sektorn, en rimlig arbetsmängd och ett bra avtal för hela kommunsektorn.
Pamela Leka vill se förändringar för att bland annat hålla kvar attraktionskraften till läraryrket.Timo Kari
Leka, som har arbetat som speciallärare i 17 år, är välbekant med de problem som lyfts fram.
– I och med att jag har jobbat i så många år så har lönen stigit med ålderstillägg. Grundlönen är trots det alltför låg för en ny lärare. Det behövs ett löneprogram för att lönen ska bli konkurrenskraftig.
Frustrationen som rör lönerna härrör till det så kallade konkurrenskraftavtalet (kiky) från 2016. Arbetstiden förlängdes och semesterpengen skars ner.
Arbetsbördan har också ökat mycket under Pamela Lekas karriär.
– Jag märker att själva undervisningen har fått en mindre roll i mitt läraryrke. Det är hemskt mycket annat runtom som är viktigt och måste göras, säger hon.
Tidigare i år slog undervisningssektorns fackorganisation OAJ larm om att många lärare övervägt att byta bransch eftersom arbetet upplevs som belastande. I och med strejken vill man se över arbetsmängden och definiera vad som är lärarjobb, säger Leka.
– Vår uppgift är i hög grad att undervisa och det är det vi är utbildade för, men i dagens läge ska man också sköta allt möjligt annat. Till exempel vet vi att eleverna mår sämre och vi har inte tillräckligt med elevvårdstjänster.
Läs också: Sandra Lillqvist gillar sitt jobb men måste ta lördagarna till hjälp: "Ännu orkar jag"
Lekas vardag består bland annat av specialundervisning, samtal, dokumentation och av att följa med forskning.
– Det här är inte ett jobb där man någonsin blir färdig, man kan alltid göra mer.

"Läraryrkets status bör förbättras"

Det här är första gången på 38 år som lärarna strejkar.
– Man skulle gärna ha sett en lösning, men i och med att det inte finns en lösning så blev det strejk, säger Leka.
Stridsåtgärden påverkar många – både elever och föräldrar – och inträffar i en tid präglad av bland annat slutbedömningar, stafettkarneval och gamlas dans.
– Jag tror att det aldrig finns en rätt tidpunkt för att strejka, allra minst i ett yrke som vårt. Nu är det bara så att det är lärarnas tur. Man har länge gett med sig och varit tillmötesgående, men nu är måttet rågat.
– Jag förstår att det är besvärligt när till exempel daghem är stängda, men en mening med strejk är också att det ska synas och kännas. Annars är det ingen vits.
Strejken innebär att det som blir ogjort den här veckan blir ogjort, säger Pamela Leka.Kristoffer Åberg
Läs också: Vid dagisporten i Vallgård är det först till kvarn som gäller – men trots tidig väckning är föräldrarnas sympatier hos de strejkande
Pamela Leka anser att förändringar måste ske, också med tanke på framtiden.
– Det behövs lösningar för att hålla kvar attraktionskraften till läraryrket. Om det fortsätter så här så finns det risk för att det blir brist på lärare i framtiden, lite såsom det gått i Sverige där man har en så stor lärarbrist att ingen vill jobba i skolan.
– Det är ett viktigt och roligt yrke men det är också tungt. Om elevgrupperna blir för stora och arbetsmängden bara ökar och ökar och ökar så är det inte bra för själva yrket och attraktionskraften för yrket.
Lärarna planerar att strejka från den 3 maj till 9 maj. Vad som händer efter det är ännu oklart.
– Vi hoppas förstås att vi får ett medlingsbud av den tillsatta nämnden och att vi skulle få en lösning på den här konflikten.
– Det börjar med den här veckan och sedan får vi se hur det fortsätter.
Läs också: Lärare drunknar i projekt och bedömning: "Arbetsbilden har förändrats"

ANDRA LÄSER

Senast publicerat