Våldsamma kravaller i USA – fordonsattack mot demonstranter i Minneapolis

För sjätte dagen i rad har stora skaror människor protesterat mot rasism och polisvåld runt om i USA. Nattliga utegångsförbud har utlysts i flera större städer och nationalgardet har satts in i 15 delstater.

Tårgas användes mot demonstranter i flera amerikanska städer på söndagen, också i Minneapolis.
01.06.2020 06:40 UPPDATERAD 01.06.2020 15:17
I Minneapolis fick demonstranter fly undan en framrusande tankbil.
På många håll hölls till stora delar fredliga demonstrationer under söndagen. Flera tusen människor slöt upp till en protest vid delstatsparlamentet i Minneapolis tvillingstad Saint Paul.
– Vi har svarta söner, svarta bröder, svarta vänner. Vi vill inte att de ska dö. Vi är trötta på att det här händer, den här generationen accepterar inte det. Vi har tröttnat på förtryck, säger den 31-åriga demonstranten Muna Abdi.

Upplopp i USA med rasanknytning

George Floyds död i Minneapolis är den senaste händelsen som har orsakat upplopp med anknytning till rasfrågan i USA. Här är andra liknande händelser i USA från mitten av 1960-talet till i dag.
Los Angeles 1965: En poliskontroll av två svarta män i en bil där polis tar med männen för förhör utlöser upplopp 11–17 augusti i Los Angeles. 34 personer dödas i upplopp där stadsdelen Watts nästan förstörs helt och hållet.
Newark 1967: Två poliser griper och misshandlar en svart taxichaufför efter en mindre trafikförseelse. Upploppen 12–17 juli i Newark i delstaten New Jersey resulterar i 26 dödsfall och 1 500 skadade.
Detroit 1967: Upplopp i Detroit i delstaten Michigan pågår mellan 23 och 27 juli, 43 personer dödas och över 2 000 skadas. Oroligheter sprids till delstaterna Illinois, North Carolina, Tennessee och Maryland.
Mordet på Martin Luther King 1968: Efter mordet på medborgarrättskämpen den 4 april i Memphis, Tennessee, utbryter oroligheter i 125 städer 4–11 april. Minst 46 personer dödas och över 2 600 skadas. President Lyndon B Johnson beordrar militärstyrka att stävja upploppen.
Miami 1980: Fyra poliser frias från anklagelser om att ha slagit ihjäl en svart motorcykelförare i december 1979, efter att han hade kört mot rött ljus. 18 personer dödas och 300 skadas i oroligheter i Liberty City i Miami 17–20 maj.
Los Angeles 1992: Upplopp 30 april till 1 maj utmynnar i 59 dödsfall och fler än 2 300 skadade. Anledningen till oroligheterna är frikännandet av fyra vita poliser som filmades när de misshandlade den svarte mannen Rodney King. Oroligheter även i Atlanta, Las Vegas, New York, San Francisco och San Jose.
Cincinnati 2001: Oroligheter utbryter den 30 april efter det att en 19-årig svart man dödas av en vit polisman. 70 personer skadas.
Ferguson 2014: Tio dagar av protester 9–19 augusti sedan polis i Ferguson i delstaten Missouri har använt brutala metoder för att stoppa protester då en 18-årig student dödats av en polis. Nya protester utbryter när polisen frikänns.
Baltimore 2015: En 25-årig svart man dör den 19 augusti Han avlider av skador han åsamkats efter att ha gripits och förts till en polisbuss av polis. Gripandet hade filmats. Undantagstillstånd utlyses för att stoppa upplopp.
Charlotte 2016: En 43-årig man skjuts i Charlotte i delstaten North Carolina. Myndigheter inför utegångsförbud och truppförstärkning inkallas för att stoppa oroligheterna.
Källa: AFP

Utegångsförbud

Hundratals poliser hade tillsammans med nationalgardet satts in inför demonstrationen, som avlöpte fredligt och välorganiserat.
Men när demonstranterna tågade vidare längs en motorvägsbro uppstod vid ett tillfälle utbredd panik. Deltagare fick springa undan en tankbil som plötsligt körde rakt mot folkmassan. När fordonet saktade ner drog demonstranter ut föraren som fick föras till sjukhus innan han senare greps av polis.
Hittills finns inga uppgifter om att någon protestdeltagare skadats, samtliga tycks ha hunnit undan det framrusande fordonet.
Vreden över den svarte obeväpnade George Floyds död i måndags i Minneapolis, då en polis med sitt knä tryckte ned honom tills han slutade andas, har lett till både stora fredliga demonstrationer och förstörelse och kraveller. Aktivister och lokala ledare har vädjat till demonstranter att inte låta ilskan mynna ut i upplopp och plundring.

Nya oroligheter

I ett försök att undvika nya nattliga kravaller har utegångsförbud utlysts i Washington DC och flera andra större städer i USA, som Los Angeles, Houston och Minneapolis. Det är de mest omfattande sådana åtgärderna sedan tiden efter mordet på Martin Luther King 1968, då USA också präglades av antikrigsdemonstrationer och en pågående valrörelse.
Kravallpolis i Minneapolis.
Nationalgardet har samtidigt satts in i totalt 15 delstater, inklusive i Washington DC.
Trots det uppstod nya konfrontationer mellan demonstranter och ordningsmakten, och nya plundringar på flera håll.
Under söndagseftermiddagen och -kvällen lokal tid sköt polisen tårgas, gummiklädda kulor och rökbomber för att skingra demonstranter i bland annat Los Angeles, Boston och Washington DC.

Trump skyller på medier

I en park i närheten av Vita huset tände en grupp demonstranter flera eldar. Polisen försökte skingra dem med tårgas, enligt AFP:s reporter på plats, men våldsamheterna flammade upp flera gånger under kvällen.
I samband med en tidigare protest, i fredags, flyttades president Donald Trump tillfälligt till ett skyddsrum under jord, rapporterar The New York Times.
Trump skyller mycket av våldsamheterna på vänsterextremister inom rörelsen Antifa, och skriver på Twitter att rörelsen ska terrorklassas. Trump skyller även upploppen på medierna, som han menar uppmuntrar till protesterna, samt lokala demokratiska guvernörer, som han anser inte har gjort tillräckligt för att stoppa kravallerna.
"Var är gripanden och de långa fängelsestraffen", skriver presidenten på Twitter.

Mångfald bland deltagare

Hans förmodade motståndare i höstens presidentval, demokraten Joe Biden, väljer en annan ton mot demonstranterna. Under söndagen synade han skadorna efter lördagens kravaller i Wilmington i sin hemstat Delaware, och passade på att skicka ett budskap till de som protesterar.
"Att protestera mot polisbrutalitet är nödvändigt, men det är inte försvarbart att bränna och förstöra", säger han i ett uttalande.
Borgmästaren i Atlanta, Keisha Lance Bottoms, kritiserar Trumps upprepade rop på hårda tag mot demonstranter.
– Vi har passerat en vändpunkt i det här landet, och hans retorik häller bensin på elden.
Många av demonstrationerna präglades av en mångfald bland deltagarna. Så var bland annat fallet vid en manifestation i Culver City i Kalifornien.
– Det betyder mycket att se att inte bara svarta går med i demonstrationen, säger en ung svart kvinna vid namn Candace Collins.
Under söndagen hölls även manifestationer i solidaritet med USA:s svarta befolkning på flera andra håll i världen, däribland i Montréal, London och Berlin.
En polis bevakar en brinnande bil i Salt Lake City på lördagen.

USA:s nationalgarde

USA:s nationalgarde är en del av den amerikanska militären, som organiseras på delstatsnivå.
Nationalgardet kan kallas in av respektive delstats guvernör eller av USA:s president, vid olika typer av kriser och nödlägen både inom och utanför landets gränser.
Medlemmar av nationalgardet kan ha civila jobb eller gå på college samtidigt som de får militär träning på deltid.
Källa: nationalguard.com

ANDRA LÄSER